Enkäten Användarundersökning sommaren 2024 besvarades av nästan 500 användare, vars svar gav värdefull information och respons. Appens utveckling verkar ha gått i rätt riktning och den helt förnyade versionen (Trailmap v2) har fått ett positivt mottagande. Utifrån responsen är det bra att fortsätta utvecklingen.

I användarundersökningen frågades det om:

• Bakgrundsuppgifter: hur ofta, vilka versioner av appen och till vilka grenar du använder den
• Funktionernas betydelse: hur du använder appen (funktioner), vad som är viktigast, var Trailmap är bäst och hur nyttig den är för din hobby
• Utvecklingens prioriteringar: utmaningar i att lära sig använda appen, saker som borde förbättras och vilka nya funktioner som efterlyses mest

utifrån dessa frågor uppstod en mer heltäckande bild än tidigare av användarskaran, användningssätten och appens funktionalitet. Utifrån responsen går det att rikta appens utveckling till de saker som har störst betydelse för användarskaran.

Användarskaran

Trailmap fick sin början i mountainbike och grenens utövare utgör fortfarande kärnan i användarskaran (74 % av de svarande). Med har det dock kommit också utövare av andra grenar i och med den nya Trailmap-versionen: särskilt gravel-cyklister, men också friluftsmänniskor och terränglöpare. Den klart största användargruppen är "aktiva friluftsmänniskor", alltså utövare av många grenar – hos dem typiskt mountainbike som en gren och vid sidan av den ofta gravel-cykling och därtill andra grenar, t.ex. friluftsliv.

Drygt 60 % av de svarande hade redan använt Trailmaps tidigare version. Nya användare har kommit jämnt via olika kanaler: Fått en rekommendation av kompisar, hört via sociala mediers kanaler och en klart mindre del hittat genom att googla eller via appbutikens lista.

I och med Trailmaps nya version har kartans och ruttplaneringens egenskaper utvidgats till andra grenar, särskilt gravel-cykling. Fint att se att detta också har lett till att användarskaran har breddats, även om den här utvecklingen säkert tar sin tid – för gravel finns många olika appar att välja mellan och det krävs en lite djupare förståelse av kartor och ruttplanering av användaren för att kunna uppskatta Trailmaps styrkor.

De som rör sig enbart till fots (terränglöpning, friluftsliv, vandring) utgör i förhållande till grenarnas stora utövarantal ännu en relativt liten andel av de svarande (ca 10 %). Detta torde åtminstone påverkas av följande faktorer: den traditionella bekanta MML-terrängkartan har en mycket stark ställning (när användarna inte riktigt vet om något annat), man är van att röra sig främst på skyltade vandringsleder och överraskande nog rör sig till och med terränglöpare anmärkningsvärt sällan på stigar som är nya för dem. Den sista observationen var rätt överraskande för mig, eftersom jag genom min egen terränglöpning hade likställt grenen med mountainbike (i fråga om hur brett man äventyrar på nya stigar).

Användningens drag

Av användarna använder 22 % Trailmap minst 3 gånger i veckan, över 60 % minst en gång i veckan. 95 % använder den minst några gånger i månaden. Bland användarna finns två lika starka grupper: 1) de som använder både webb- och mobilappen och 2) de som använder enbart mobilappen. En något mindre andel av användarna än dessa grupper använder enbart webbappen (och antagligen sedan en Garmin e.dyl. enhet för navigering). Ca 7 % av användarna använder dessutom Trailmaps karta i någon annan app.

På skalan 1-5 fick Trailmaps betydelse ("nytta") för hobbyn ett rätt högt betyg: medeltalet var 4.7.

I tolkningen av svaren i det här avsnittet finns det nog mest behov av att beakta att användarundersökningen ändå bara är ett urval av användarna. Bland de svarande finns antagligen en större andel mycket aktiva användare jämfört med hela användarskaran. Därmed behöver man använda även andra mätare i tolkningen av helhetsbilden.

De viktigaste funktionerna

Som de viktigaste funktionerna och samtidigt som Trailmaps styrkor lyfte sig appens unika stigkarta (täckning & klassificering) och de avancerade ruttplaneringsegenskaperna. Efter dessa följde kartutbudets bredd och mobilappens navigeringsegenskaper.

Stigkartans styrka var ingen stor överraskning – om den har det kommit mycket respons redan tidigare och jämförelsen med andra appar på marknaden har stärkt förståelsen av dess unikhet. Försprånget har växt ytterligare i och med den nya vektorkartan när det har funnits möjlighet att kombinera de bästa sidorna av olika kartmaterial (OSM, MML, LIPAS).

Att ruttplaneringen steg så här högt i användarnas användning och uppskattning var fint att se, och särskilt dess betydelse och användningsmängd låg på en klart högre nivå än vad som tidigare antagits.

Användbarhet och inlärning

Responsen om appens utveckling fördelade sig som väntat brett: användarnas grenar, sätt att göra rutter, de enheter som används, erfarenhet av motsvarande appar osv. påverkade om man önskade nya egenskaper eller att användningen av de nuvarande egenskaperna skulle göras lättare.

Generellt lyfte sig som svårast att lära sig (i ordning):

1. Skillnaden mellan webb- och mobilappen
2. Karttecknen
3. Kartans inställningar
4. Ruttplaneringen

Ämnena för listan ovan var förvalda till enkäten, så att svaren koncentrerades till dem var ingen överraskning. Ordningen hade jag däremot inte kunnat förutse; jag hade väntat mig ungefär den där listan i omvänd ordning. Om det här är det bra att ännu föra ett klargörande samtal bland annat i Facebook-forumet "Trailmap Suomi", så att de bästa idéerna om hur man kan påverka dessa utmaningar hittas.

De två sista på listan kan man påverka med extra anvisningar, av vilka Youtube och webbinarier torde fungera bäst. Utifrån textresponsen lyfte sig också som en betydande grupp de svar där man önskade funktioner till appen som redan finns i den – det berättar att användarna av en eller annan anledning inte har hittat de här funktionerna i användargränssnittet. Största delen av de här egenskaperna är redan beskrivna i anvisningarna, så något nytt måste hittas på för att ytterligare underlätta att de hittas.

Generellt upplevdes användbarheten som god: appens balans mellan ett rättframt kartbaserat användargränssnitt och ändå en rätt rik funktionalitet upplevdes som lyckad. Flera konstaterade att "det är lätt att lära sig funktionerna genom att prova" och det är också vad användargränssnittet är designat för, det vill säga inget "farligt" händer utan bekräftande frågor, så det är tryggt att trycka på användargränssnittets knappar i experimentsyfte för att se deras effekt på t.ex. kartan eller rutten.

Om användbarhetens detaljer kom det gott om användbar respons i svaren i textform: strömförbrukningen vid navigering, kartans centrering, positioneringens riktningspil, ruttritningens teknik, popuperna i början av webbversionen osv. En del av dessa detaljer uppträder på vissa enheter och i vissa situationer, en del bredare. Med hjälp av responsen fick man en bättre helhetsbild av läget och det hjälper till att slipa detaljerna vad gäller användbarheten.

Nya funktioner

Önskemålen om nya funktioner fördelade sig oerhört brett, men på den långa listan fanns också en grupp saker som hade bredare understöd:

1. Ruttplanering även till mobilappen – i fråga om det här är det svårt att säga hur stor den faktiska betydelsen för användningen är, eller om det till stor del bara handlar om att lära sig skillnaderna mellan webb- och mobilappen
2. Rutter som användarna publicerat eller delat mer brett tillgängliga
3. Egna punkter (POI) på kartan: planering och markeringar för turen
4. Omvandling av GPX (ett spår) till en egen redigerbar rutt
5. Turcykel-ruttprofil: mellan Gravel och "trygg cykling"

Gemensamt för önskemålen var att största delen av dem fokuserade på rutter och ruttplanering, som syns också på listan ovan.

Tack vare bland annat diskussionen i Facebook-gruppen "Trailmap Suomi" var ingen enda av sakerna på listan ovan helt ny. Användarenkäten gav dock mer information om hur många som önskade sig någon ny funktion.

En respons som kom från flera svarande var påpekandet att försiktighet är en dygd när man lägger till nya funktioner: de ökar oftast åtminstone lite komplexiteten i appens användargränssnitt, så nya funktioner borde gynna en betydande del av användarskaran. Som utvecklare kan jag konstatera att samma fenomen är ännu starkare på utvecklingssidan: varje ny funktion ökar underhållets arbetsmängd och försämrar produktiviteten i ny utveckling överraskande mycket.

Vi återkommer till diskussionen om nya funktioner i gruppen "Trailmap Suomi" så att jag får samlat in behov och idéer mer detaljerat.

Sammanfattning

Trailmap har gått en lång väg från 2018 års "Bikemap"-app till det senaste årets hårda kraftansträngning i utvecklingen av Trailmap version 2.

Det omfattande arbete som gjorts utifrån användarresponsen har lyckligtvis inte gått till spillo, och Trailmap har lyckats föra in ett tydligt särskiljande alternativ i marknadens apputbud, särskilt för dem som rör sig på stigar och mindre vägar (skogsvägar, friluftsleder). Om detta vittnar också de långvariga användarnas beständighet och den jämna tillväxten i användarantalet. Och de som överhuvudtaget använder appen, de använder den rätt ofta.

Beslutet att fokusera på en unik stigkarta, ett bredare kartutbud som stöder den och en kapabel ruttplanering verkar riktigt. Användarundersökningen stärkte tron på att det är bättre att sträva efter att vara marknadens bästa i några få utvalda saker än att göra en app av typen "allt åt alla överallt", som det redan finns gott om på marknaden. Den här avgränsningen begränsar förstås också användarskarans storlek, men i gengäld kan man erbjuda de här användarna en lösning som starkt och positivt skiljer sig från andra appar.

Resan har alltså gått i rätt riktning, men det finns utomordentligt gott om potential kvar att utveckla appens användbarhet, anvisningar och funktioner – till detta gav användarresponsen många värdefulla idéer. Härifrån är det bra för utvecklaren att bege sig tillbaka till svarven och skruva ihop kod och anvisningar!