Nedan säsongen 2025:s inläggsserie "gravel-rutter" från nyaste till äldsta. Med finns också en länk till Facebook-inlägget och diskussionen som fördes i anslutning till det.

Gravel-rutter: Presentation

Facebook: https://www.facebook.com/groups/hiekkatiepyoraily/posts/10006130639478071

Dröm-gravel

Vill du hitta de bästa gravel-rutterna till sommarens äventyr? En fin gravel-rutt uppstår sällan av en slump, och en liten satsning på planeringen betalar sig mångfalt tillbaka.

Det här inlägget inleder en serie där vi går igenom hur man gör en fin gravel-rutt:

• Hur man planerar en egen rutt
• Hur man undviker att röra ihop det i snåren
• Var man får idéer eller färdiga rutter
• Tips också för navigering under körningen

Grunden för serien och dess tips är utvecklingsarbetet med kartappen Trailmap (https://trailmap.fi och "Trailmap Suomi" i appbutikerna). Appen skapades ursprungligen för att lösa mountainbikens utmaning "var finns körbara stigar?" och har sedan dess utvidgats till att stödja även gravel, som jag numera själv ägnar mig mest åt. Den utvecklas i rask takt, utifrån egna cykelturer och användarnas respons.

Saker kring gravel-rutter har jag hunnit fundera på några hundra timmar, både på cykel och i arbetet med appens design. De andra apparna på marknaden är också rätt bekanta — avsikten är uttryckligen att lösa deras brister med tanke på den gravel som körs under finska förhållanden.

Den första delen publiceras i morgon. Vill du påverka seriens innehåll? Berätta i en kommentar vilken del av ruttplaneringen som är svårast eller mest intressant för dig.

Gravel-rutter, del 1: Att få idéer till rutten

Facebook: https://www.facebook.com/groups/hiekkatiepyoraily/posts/10012628012161667/

Översiktskarta, Kimitoöns gravel-paradis

Zooma ut kartan, då ser du ett större område och kartan förenklas. Ju större skärm, desto bättre. I Trailmap har man sökt en exakt balans för att kartan ska visa en tillräcklig översiktsbild när man zoomar ut: vägnätet, större vägar särskilda från mindre och från grusvägar, åkrar, naturskyddsområden, byar – väsentliga saker när du får idéer om hurdana rutter som vore möjliga och också intressanta. De andra ledande apparna har sökt en annan balans, där översiktsbilden nog är estetiskt grönbottnad, men också så förenklad att den knappast är till någon hjälp när man får idéer till en rutt.

I Trailmaps kartinställningar (knappen "kartta" i kartans vänstra kant) kan du ändra kartan så här:

• Standardkartan ("MTB") är den enklaste, gravel-varianten ger fler detaljer på samma zoomnivå: även mindre skogsbilvägar syns liksom ledernas beläggning, men samtidigt blir kartan svårare att läsa. Karttecknen berättar vad de olika markeringarna betyder.
• Du kan också välja att visa Platser (bl.a. paus, butiker, restauranger / kaféer) och officiella Rutter (LIPAS & OSM) på kartan
• Om du har fått rutter eller turer som andra gjort som GPX-fil någonstans ifrån och vill använda dem som stöd för idéer till din egen rutt, kan du öppna dem som spår på kartan (valet "Jäljet" i skärmens övre meny)
• I kartinställningarna kan man också öppna överlägg ovanpå baskartan; användbara i gravel är "Digiroad päällystetty tie", "Digiroad nopeusrajoitus" och "Strava pyörä lämpökartta"

Med gravel-varianten ser du vägbeläggningarna och även de mindre vägarna noggrannare

Platser och Rutter påslagna – "Kustrutten" vald för mer information

Tanken om en rutt börjar ofta ta form kring några fixpunkter som definierar rutten: den där platsen borde jag se, de där vägarna har jag inte kört förut, där skulle det finnas ett bra pausställe, eller så är tanken att för omväxlings skull koppla ihop de bekanta favoritlederna med något nytt.

I det här skedet kan man redan börja skissa ruttens dragning genom att rita den på kartan: ruttplaneringen öppen, rätt ruttprofil vald och sedan bara klicka in fixpunkter längs rutten efter startpunkten – ruttmotorn gör automatiskt rutten och berättar också längs hurdana vägar den går och hur lång rutten är. Med funktionen "Peruuta" kan du snabbt backa tillbaka en snutt eller rentav hela rutten och göra ett nytt försök.

I Trailmap har man strävat efter att göra ruttritningen och ruttplaneringen mycket snabb, modig (men inte övermodig) i valet av gravel-rutt, och att genast och synligt berätta ruttens väsentliga detaljer (vägbeläggning, observationer och varningar). Målet har varit att möjliggöra snabbt, prövande ruttritande.

Gravel-rutter, del 2: Att rita rutten

Facebook: https://www.facebook.com/groups/hiekkatiepyoraily/posts/10035970526494082/

Ruttplaneringens centrala funktion är appens automatiska ruttplanering, det vill säga när du utöver startpunkten klickar in ruttpunkter längs rutten bygger appen automatiskt en rutt åt dig som smart går längs vägar och delvis kanske längs stigar. I en bra app kan du berätta hurdan rutt du vill ha: gravel, mountainbike, landsvägscykling osv. Apparna skiljer sig åt både i antalet alternativ och i vad ruttprofilerna, t.ex. "gravel", i praktiken betyder.

När ruttlinjen sedan har uppstått borde användaren kunna bedöma rutten, i stället för att blint lita på ruttmotorn: På hurdana vägar eller stigar går rutten? Finns det någon del av rutten som användaren vill ändra? Och tänk om någon snutt är för svår att köra med gravel – finns det ett bra alternativ till den? En bra app låter användaren kika under ruttlinjen för att se längs vilka leder rutten går, och appen kan också berätta observationer och varningar om rutten för användaren, så att användaren snabbt kan bedöma någon del av rutten (t.ex. en stigsnutt eller en skogsbilväg vars skick inte är känt). Oftast finns det behov av att göra åtminstone små ändringar i det första förslaget från den automatiska ruttplaneringen.

Skillnaderna i ruttplaneringen klarnar kanske bäst genom att titta på ett exempel på hur de olika apparna planerar rutten. På bilderna de olika apparnas prestation mellan ett rätt krävande par ruttpunkter, där den kortaste vägen är en stig som måste lunkas.

• RideWithGPS: Svag prestation: väljer man "paved" så är rutterna nog ofta rätt säkra, t.ex. man går på asfalt i stället för grus, men väljer man "unpaved" så genar man lättvindigt längs stigar och det berättas inte för användaren! Användaren kommer inte åt att kika under ruttlinjen och RWGPS berättar om ledens yta bara om den är asfalt eller "något annat", det vill säga allt från grusväg till rulligrusstig går in i samma kategori.
• Strava: Mycket nära RWGPS med den skillnaden att "gravel"-profilen planerar rutten mycket aggressivt även ut på stigar. Och Strava berättar ju inte om detta i onödan för användaren, utan konstaterar på samma sätt som RWGPS bara att en del av rutten har "dirt"-yta. I skärmdumpens exempel planerade Strava nästan hälften av testrutten längs krävande stigar, flera kilometer lunkande skulle vara att vänta … Stravas styrka är heatmaps och segment, av vilka enbart ett heatmap ännu inte berättar mycket för gravel.
• OutdoorActive: Gravel-profilen är ofta som RWGPS "paved", det vill säga godkänner grus bara om det är en större körväg. Till exempel friluftsleder och spårbottnar går OA inte med på att använda ens om man försöker tvinga in rutten på dem. Säker, men närmast gravel på större grusväg.
• Komoot och Trailmap ligger mycket nära varandra på de flesta av mina testrutter. Den största skillnaden ligger i de observationer och varningar som berättas om rutten för användaren: Komoots observationer, t.ex. "restricted access" om en spårbotten, är ställvis svåra att tolka eftersom de inte är särskilt anpassade till Finland. Trailmap berättar mycket noggrant om ruttens utmanande avsnitt, med risken förstås att en del användare oroar sig för mycket.

Trailmap berättar liksom Strava och RWGPS direkt med ruttlinjens mönster om det är asfalt eller någon annan yta, och därtill berättar en gul och röd kantfärg om rutten har observationer eller varningar. När man lär sig tolka de här markeringarna är det lätt att snabbt kolla just de ställen på rutten som är värda att kolla.

Det är rejäla skillnader mellan apparna. Hos en del kommer äventyren i snåren överraskande och obeställda, hos andra har planeraren rutten bättre i sin hand. Och å andra sidan blir graveln rätt asfaltsbetonad i vissa appar, om det så är rätt säkert.

Trailmap: Grus och lite asfalt. Ur ruttlinjen ser man också direkt utmaningsstället i början: den där snutten är "gravel" av större kornstorlek.

RideWithGPS med "paved"-profilen går längs asfalt så fort det bara går. Säkert, men inte riktigt gravel.

RideWithGPS med "unpaved"-profilen kör på i högsta hugg, alltså rutten går rakt längs mycket utmanande stigar som med gravel är rena lunkandet

Strava: modig ruttplanering längs stigar, inga snår, men garanterat lunkande för gravel

OutdoorActive: Som RideWithGPS, alltså asfalt hellre än friluftsled och spårbotten.

Komoot: Exakt samma rutt som med Trailmap på den här snutten. Skillnaderna ligger i vad appen berättar om rutten.

Gravel-rutter, del 3: Att kontrollera rutten

Facebook: https://www.facebook.com/groups/hiekkatiepyoraily/posts/23893999603597940/

Rutten ritad eller hämtad någonstans ifrån, iväg och kör! Men hur kom den här rulligrusstigen man får leda cykeln på in på rutten?!?

Slät friluftsled ...

Och en rulligrusstig man får leda cykeln på med gravel. En del av apparna visar den här och friluftsleden på kartan med samma markering ...

I föregående inlägg (länk i kommentaren) gick jag igenom hur de populära apparna fungerar när man ritar en gravel-rutt med dem. Skillnaderna i ruttvalen är stora: en del av apparna föredrar asfalt framför grus, andra planerar modigt rutten ut på vilken rulligrusstig som helst, några få kan söka fram just sådana leder som passar för gravel.

Det finns dock ingen enda definition på dröm-gravel, och även de bästa apparna hamnar ibland dra rutten längs leder som inte inspirerar ruttens planerare – därför är det bra att snabbt gå igenom rutten efter att den ritats (eller om man fått en färdig rutt någonstans ifrån).

• En del av apparna kan med ruttlinjens mönster visa om rutten går på asfalt eller någon annan yta: Strava, RideWithGPS och Trailmap visar streckad linje när det är någon annan yta än asfalt
• Ruttlinjen kan därtill också ha observationer och varningar om rutten: Trailmap visar gul och röd kant på de ställen på rutten som särskilt är värda att kolla. De här observationerna betyder inte att man inte skulle kunna köra ett sådant ställe på rutten – bara att det är värt att kasta ett öga på stället, så att man vet vad som är att vänta och vid behov sedan planerar om.
• Man borde komma åt att "kika" under ruttlinjen, alltså se hurdan väg eller stig som går där. Alla de vanligaste apparna har en funktion som tillfälligt gömmer ruttlinjen så att man ser karttecknen under den. Funktionen kan ta en stund att leta upp i vissa appar, men senast i anvisningarna hittar man var funktionen i fråga finns.
• Att kika under ruttlinjen hjälper bara om kartmaterialet och karttecknen är sådana att kartan visar användbar information, till exempel om leden är en bred jämn friluftsled / spårbotten eller en smal rulligrusstig: T.ex. Strava och RideWithGPS kan generellt inte visa en sådan skillnad, OutdoorActive kan visa den på vissa ställen, Komoot och Trailmap visar skillnaderna – Trailmap mycket detaljerat, eftersom kartan är noggrant anpassad till finskt kartmaterial. Bildexemplet visar ett sådant här exempel på friluftsled eller rulligrusstig.

Trailmaps ruttlinje: streckad linje berättar att man inte färdas på asfalt, gul kantfärg är en observation och röd kantfärg i sin tur en starkare varning

Trailmaps karttecken under ruttlinjen, en noggrann beskrivning av vilken väg eller stig som bjuds – mer om detta i nästa inlägg

Som resultat av ruttkontrollen justerar man ofta ruttens dragning lite, det vill säga ändrar något ställe på rutten så att den går på ett annat sätt. Detta sker i alla de vanligaste apparna genom att lägga till en ruttpunkt på rutten och ändra placeringen av befintliga ruttpunkter. Till följd av detta ändrar den automatiska ruttplaneringen sedan ruttens dragning på nytt. Den här nya rutten måste förstås också genast kontrolleras.

Ofta finns det inget behov av att ändra rutten, men när man känner till ett möjligt utmanande ställe kan man fundera ut en så kallad "plan B" för det, alltså en alternativ rutt, om det på plats visar sig att man inte har lust att ge sig på det där stället på rutten.

Ovanstående kan låta mödosamt när man läser det. Men med en bra app och lite övning tar en snabb överblick av rutten och lite finjustering knappt någon tid alls. Och även om rutten fåtts färdig någonstans ifrån tillåter de flesta appar att den redigeras – redigeringar är för övrigt ofta en bra idé, så att man t.ex. får ruttens startpunkt, längd, pausställen o.dyl. att motsvara de egna behoven.

Gravel-rutter, del 4: Kartans detaljer

Facebook: https://www.facebook.com/groups/hiekkatiepyoraily/posts/23962825070048726/

Månne man kommer igenom där? Det är en vanlig fråga inom gravel när man börjar bygga rutter även för annat än stora grusvägar.

Och enligt mig är det finaste med gravel just att det finns nästan oändligt med nya platser, vägar och stigar att utforska – man blir inte lätt uttråkad och fina turupplevelser dyker ofta upp på oväntade ställen.

En noggrann karta är till stor hjälp när man funderar på olika ruttalternativs utmaningsställen, alltså ställen där man måste gå på mindre leder och kanske stigar för att kunna koppla ihop större och säkrare grusvägar med varandra. På landsbygden är utmaningen ofta också att passera genom husens gårdsplaner. Med hjälp av en noggrann karta får man så bra information som möjligt om vad som väntar på rutten – och utifrån det kan man vid behov göra en "plan B", alltså en reservplan, eller helt förkasta ruttalternativet om det ser för riskfyllt ut för egen smak.

Det är stora skillnader mellan de olika apparnas kartor både i noggrannhet och i hur de utnyttjar det kartmaterial som är användbart i Finland. På bilderna är samma kartställe (lite nordost om Fiskars) avbildat från de olika apparna, med ett utmaningsställe på en rutt: Kommer man från kartans nedre kant, längs sjöns östra strand, fram till Kvarnbyvägen, så att man kunde göra en trevlig rutt runt sjön? Stället är rätt utmanande, eftersom den vid första anblicken smidigaste rutten går längs ett traktorspår, en stig, en åker och till sist rakt genom ett bondgårdstun, alltså den är inte användbar – att observera den här utmaningen skiljer sig stort mellan de olika apparna.

Bilderna i ordning Trailmap (gravel-läge och standardläge), RWGPS, Strava, OutdoorActive, Komoot. Kommentarer:

• RideWithGPS: Kartan är mycket förenklad, vilket gör att man knappast ser några detaljer om de mindre lederna. RWGPS strävar dock efter att skilja asfaltvägar från grusvägar. Mindre grusvägar ser likadana ut som traktorspår. Å andra sidan syns traktorspåren bättre än en del av de grusvägar som är avsedda för bilar, som man ser först när man zoomar in väldigt nära. Körbarhetsklassificeringar för skogsvägar, traktorspår och stigar syns inte. Förbjudna vägar syns inte, åkrar syns inte ordentligt.
• Strava: Många av samma utmaningar som RideWithGPS, men något bättre på följande punkter: mindre vägar syns bättre, man kan skilja traktorspåret från vägen, stigar syns först när man zoomar in väldigt nära. Å andra sidan skiljer Strava inte asfalt från grusvägar när det gäller bilvägar. Stravas styrka är sitt "heatmap" som hjälper i områden med livligare trafik.
• OutdoorActive: Ännu lite bättre än Strava: stigarna syns redan från längre håll och med den avgiftsbelagda versionen syns också körbarhetsklassificeringen för stigar och traktorspår, dock har OA sitt eget klassificeringssystem som avviker från den praxis som anammats i Finland (och som i sin tur bland andra Komoot och Trailmap följer). OA skiljer inte heller asfalt från grus i fråga om vägarna.
• Komoot: Fortfarande bättre än de föregående apparna, men liksom i Strava och OA syns vägbeläggningen inte annat än för så kallade traktorstigar, och för att se förbjudna vägar måste man zooma in väldigt nära. Körbarhetsklassificeringen för stigar och traktorspår (& spårbottnar) syns på det sätt som anammats i Finland.

Trailmap skiljer noggrant med olika karttecken vägnätets vägar, skogsvägar, traktorspår, friluftsleder och stigar från varandra. Kartan visar i gravel-läge också vägens yta (om uppgiften finns i OSM). För traktorspår, spårbottnar och stigar visas körbarhetsklassificeringen åskådligt med färger. Kartan ser därför lite mer komplicerad ut (i gravel-läge), men underlättar i gengäld ruttplaneringen när man snabbare ser olika möjliga ruttdragningar och deras utmaningar.

Körbarhetsklassificeringen för stigar och mindre leder ("MTB-klassificeringen") är också viktig information på kartan därför att den berättar att någon överhuvudtaget har kört stigen med cykel. Om en stig däremot inte har någon klassificering alls och det finns klassificerade stigar runt omkring, är det en rätt stark signal om att den oklassificerade stigen i fråga inte lämpar sig att köra med cykel.

I Trailmap hämtas byggnaderna från MML:s material, vilket gör det lättare att även på landsbygden se om en rutt går rakt igenom ett bondgårdstun. Dessutom visas på kartan, från MML:s kartmaterial och JYO:s LIPAS-material, bland annat officiella cykelrutter, platser (vindskydd, eldplatser, badstränder osv.) och sådana vägar och stigar från MML som delvis saknas i OpenStreetMap-kartan. Med finns också egenskaper från MML:s terrängkarta, det vill säga höjdkurvor, terrängskuggning, naturskyddsområden osv. osv. Vidare kan man också visa Digiroads uppgifter på kartan om bland annat vägarnas beläggning och väglagsförvaltade privata vägar (så att man bland annat ser statusen för vägar som går genom bondgårdstun).

Betydande skillnader mellan apparna uppstår också i hur snabbt detaljerna försvinner när man zoomar ut kartan. När man planerar en rutt är detta vanligt, eftersom man strävar efter att få en översiktsbild genom att först titta på kartan lite längre ifrån och sedan titta på detaljerna närmare för de intressanta ruttalternativen. De globala apparna vill inte riktigt passa Finlands glesare lednät (och på motsvarande sätt har Trailmap lite utmaningar i Mellaneuropas tätaste bosättningscentrum, där kartan blir lite "igentäppt").

Om man kör "landsvägs-gravel", alltså bara större vägar i vägnätet avsedda för biltrafik, så klarar man sig säkert med alla de ovannämnda apparna. Men om man med graveln söker lugn från bilarna och äventyr på mindre leder och till och med på stigsnuttar, underlättas ruttplaneringen stort av en app som berättar så mycket som möjligt – och åtminstone är det värt att vara medveten om begränsningarna i den app man använder.

Trailmaps karta i gravel-läge: förenklad och vägbeläggningarna noggrannare

Trailmaps karta i standardläge

RideWithGPS: en långt förenklad karta, vägarnas beläggning syns dock

Strava

OutdoorActive

Komoot

Gravel-rutter, del 5: Lämpliga vägar och stigar

Facebook: https://www.facebook.com/groups/hiekkatiepyoraily/posts/24093588090305756

Gravel-körning finns i många former, en gillar lugna landsvägar genom åkrarna, en annan nöjer sig med tekniska stenstigar för att få omväxling på rutten. Därför är att rita en egen rutt det säkraste sättet att få en rutt som passar den egna körningen.

För att få rutten att gå längs önskade leder och lyckas undvika de "oönskade" måste man kunna läsa information ur kartan om de olika ledernas egenskaper. Och man måste förstås ha en app som överhuvudtaget visar detaljerad information om lederna – de här sakerna gicks igenom i seriens tidigare inlägg.

Säkra och lättkörda leder, alltså mindre bilvägar (grus eller asfalt), leder för lätt trafik och friluftsleder, syns rätt bra i alla (jämförelse)apparna. OutdoorActive har dock svårt att känna igen en del av de grusbelagda friluftslederna. Skillnader uppstår närmast i detaljerna, det vill säga om ledens beläggning berättas (asfalt vs. grus) och i hur lätt de olika ledtyperna urskiljs på kartan. De största skillnaderna uppstår sedan i hur den automatiska ruttplaneringen fungerar: i en del föredrar "gravel-ruttplaneringen" effektivt till exempel friluftsleder, i andra kan den inte göra det (se tidigare inlägg om ruttplanering) utan planerar rutten ut på bilvägar i stället för friluftsleder.

Lite mer utmanande och varierande leder, alltså t.ex. skogsbilvägar och spårbottnar, är ofta intressanta att köra, men deras egenskaper (körbarhet) och att skilja dem från den mest utmanande kategorin nedan lyckas inte längre med alla appar. MTB-körbarhetsklassificeringen som gjorts för de här mindre lederna (passar med förbehåll även för gravel) syns bara i Trailmap och Komoot, i den senare kräver den kartans "MTB"-läge, som å andra sidan gör kartan svårare att läsa för gravel.

De mest utmanande lederna, alltså "traktorspår" och skogsstigar, är inte för många det huvudsakliga man kör med gravel, men i många intressanta gravel-rutter dyker de upp som korta snuttar på rutten, eftersom man annars inte smidigt kan koppla ihop t.ex. mindre grusvägar eller friluftsleder med varandra. Information om de här ledernas körbarhet erbjuds bara av Trailmap och Komoot; den "MTB"-information som OutdoorActive erbjuder är för generaliserad för att fungera i praktiken. Trailmap erbjuder också MML:s terrängkartsuppgifter (höjdkurvor, kärr, diken o.dyl.) noggrant, så att man med hjälp av dem kan sluta sig till hur utmanande snutten är.

Karttecknen i den app man använder lär man sig lättast genom att på kartan gå igenom leder i närområdet som man känner väl och öva sig på att tolka hur de markeras på kartan. Jag rekommenderar också starkt att göra en jämförelse med Trailmap, om inte annat så för att lära sig förstå var och hur den egna appen "förenklar" kartan, alltså låter bli att visa väsentliga detaljer.

Kartexemplen den här gången visar en typisk situation för en gravel-rutt: en spårbotten borde kopplas ihop med en annan, månne stigen går att köra?

Trailmap: färgerna och bredderna berättar noggrant om friluftsledernas och stigarnas körbarhet, terrängkartan i botten berättar också om terrängformerna och t.ex. kärrområden

RideWithGPS skiljer delvis mellan ledtyper, men detaljerna får man gissa sig till

Gravel-rutter, del 6: Klassikerutmaningen

Facebook: https://www.facebook.com/groups/hiekkatiepyoraily/posts/24151229421208289/

På en gravel-rutt är utmaningarna lätta att undvika genom att hålla sig på större vägar som bilarna använder — men många tycker att de då blir rätt tråkiga, och med gravel kör man ju ofta just för att komma undan bilarna.

Om man inte gillar att köra på stigar är de lätta att identifiera på bra kartor och därmed antingen hoppa över eller åtminstone minimera deras andel av rutten. Och vidare, med en bra karta som visar stigarnas MTB-klassificering kan man välja med åtminstone de lättaste stigarna — många av oss njuter också av mer tekniska avsnitt i lagom doser.

Mellan vägarna och stigarna ryms sedan gravel-rutternas klassikerutmaning … Tanken är att köra en bredare skogsled, som en skogsbilväg, friluftsled eller spårbotten — alltså precis lagom att köra för gravel. Men ibland dyker det upp en överraskning: ett svårframkomligt, kanske lerigt eller halvt igenvuxet skördar- eller traktorspår – vad i hela friden?!?

Grundorsaken till problemet finns i kartmaterialet, som i praktiken alla appar som använder ruttplanering (Strava, Komoot, RideWithGPS, OutdoorActive och även Trailmap) utnyttjar — alltså OpenStreetMap (OSM). I OSM finns en ledklass (highway=track) som utan närmare tilläggsbestämningar kan betyda nästan vad som helst från champagne-gravel till ett djupt lerigt traktorspår som man inte ens kör med en eldriven terrängbil.

Många appar visar de här lederna på kartan alltid med samma stil. Sedan är det bara att gissa vad som väntar … Trailmap visar mycket noggrant vad som finns tillgängligt i OSM-datat. Komoot visar delvis i MTB-läge, och de övriga apparna erbjuder knappast någon användbar information.

Om man söker visshet lönar det sig att utöver OSM titta på vad MML:s terrängkarta säger om en sådan här led: en heldragen svart linje är oftast säker, en streckad linje (även om den är tjock) är mer på riskens sida. OutdoorActive (avgiftsbelagda versionen) och Trailmap stöder snabbt byte av baskarta till MML:s terrängkarta, så kontrollen lyckas lätt utan att hoppa mellan appar.

Hur visar din app de här utmaningslederna på kartan? Och kan den varna för eller beakta sådana här ställen i ruttplaneringen?

Titta till exempel på det här stället i Trailmap och sedan i den app du själv använder: 👉 https://web.trailmap.fi/#14.49/61.58228/23.37673

Kom också ihåg att slå på "kuvat" i Trailmaps kartinställningar, så ser du bilder som tagits av lederna.

Sådan här läckerhet var det man sökte ...

... det här fick man dock ...

Trailmap, ett ställe på kartan med väldigt många slags leder av OSM track-typ