STÖD
trailmap
Hur Finlands MTB-stigkarta uppstod: 12 år av aktiv gemensam kartläggning
En analys av OpenStreetMap-kartläggningens utveckling i Finland 2007–2025. Delvis skriven av artificiell intelligens, granskad och redigerad av en människa.
Inledning
När du öppnar Trailmap-appen och ser tusentals mountainbikestigar runt om i Finland kanske du undrar: var har allt det här kommit ifrån? Vem har kartlagt alla de här stigarna, märkt ut deras svårighetsgrader och lagt till detaljerna om ytor och bredd?
Svaret är på en gång enkelt och häpnadsväckande: det här är gemenskapens arbete. Frivilliga kartläggares, som så småningom, stig för stig, har byggt upp en heltäckande karta över Finlands mountainbikestigar i OpenStreetMap-databasen.
Men hur gick det här egentligen till? Den här texten bygger på en grundlig analys av ändringshistoriken för OpenStreetMap-data kopplad till MTB-klassificerade stigar i Finland och berättar historien om hur den gemensamma kartläggningen under 12 aktiva år (2013–2025) har vuxit till sin nuvarande omfattning.
Prestationens omfattning
Längden på MTB-klassificerade stigar i Finland: tillväxten över åren
Låt oss börja med siffrorna som berättar historien:
- 29029 kilometer klassificerad MTB-stig (endast stigar)
- 166759 st leder (OSM "way") stig (path) och bredare spår (track) kartlagda med mtb:scale-märkning (139162 st enbart stig, alltså path)
- 10324 st andra ledtyper med MTB-klassificering (unclassified, cycleway, footway, service) – mtb:scale var ursprungligen avsedd bara för highway=path-stigar, men den har utvidgats även till andra ledtyper eftersom den är användbar för t.ex. gravel-cykling och det inte finns någon lika bra alternativ tagg (t.ex. mtb:scale=0- är ett väl förstått tecken på ett jämnt spår med bra yta)
- 12 år av aktivt kartläggningsarbete (2013–2025), efter pionjärskedet
- 3056 kartläggare har deltagit i kartläggningen av stigar och andra spår (som har mtb:scale-märkning)
- 1178 kartläggare har aktivt lagt till MTB-specifik information (mtb:scale-märkningar)
- 99,1 % av de kartlagda stigarna använder giltiga mtb:scale-värden
MTB:scale-fördelning (enbart stigar)
| mtb:scale | Stigar | % | Kilometer |
|---|---|---|---|
| 1 | 61198 | 42,9% | 12735 km |
| 2 | 36963 | 26,0% | 7704 km |
| 0 | 23232 | 16,3% | 4589 km |
| 3 | 8328 | 5,8% | 1695 km |
| 0+ | 2370 | 1,7% | 522 km |
| 0- | 1768 | 1,2% | 465 km |
| 4 | 1526 | 1,0% | 307 km |
Svårighetsgrad 1 (den ganska lätta "gula" stigen) är vanligast med 42,9 %, men en betydande del (26,0 %) är av den mer tekniska klassen scale 2 (orange). Sammanlagt 85,2 % av alla stigar ligger på skalan 0-2 (inklusive 0+/0-).
Men enbart mängden berättar inte hela historien. Mer intressant är hur detta uppnåddes.
Tre epoker: Från pionjärer till mainstream
Nya MTB-klassificerade stigar per år
Historien om Finlands MTB-kartläggning delar tydligt in sig i tre skeden:
1. Pionjärtiden (2007–2013): Grunden bildas
De första åren var tyst pionjärarbete. En liten skara kartläggare gjorde grundarbetet:
- Bara en handfull aktiva kartläggare årligen
- I genomsnitt under 1000 nya mtb:scale-märkningar per år; kartläggning av stigar utan MTB-klassificering var relativt sett mycket aktivare
- Men: långsiktighet – 16 kartläggare har varit aktiva i över 10 år
OpenStreetMap ("OSM") grundades i Storbritannien 2004 och spred sig därifrån rätt snabbt till andra länder. I varje land var utgångspunkten en "ren kartbotten", det vill säga precis allt kartmaterial måste skapas från grunden själv. De här pionjärernas arbete var centralt särskilt för att OSM-materialets grund skulle utvecklas helhetsmässigt, och på köpet började det så smått också uppstå MTB-klassificerade stigar på kartan.
2. Tillväxtperioden (2013–2019): Organiserad kartläggning
År 2013 skedde den första betydande uppgången – de årliga nya märkningarna steg över 2000. Det motsvarar den period då de finska kartläggarna började organisera sig:
- Antti Nissinens aktiva stöd och handledning för kartläggning, som inleddes i Tampere, fick sin början; med Antti började en liten grupp aktiva kartlägga närområdets stigar
- Den första MTB-kartstilen och kartrutsservern som påminner om nuvarande blev tillgänglig
- Antalet aktiva MTB-kartläggare växte så småningom och antalet MTB-klassificeringar per år mångdubblades
- Med åren spred sig MTB-kartans täckning även utanför Stor-Tampere när även några andra städer fick stöd
- Garmin MTB-kartan 2016 och Bikemap-appen 2018 stärkte för sin del både kartläggningen och utnyttjandet av kartan, vilket började synas år 2019
3. Kartläggningen blir mainstream (2020–nutid): Genombrottet
År 2020 var vändpunkten. Siffrorna berättar om en dramatisk förändring:
| Mätare | 2019 | 2020 | Förändring |
|---|---|---|---|
| Nya mtb:scale-märkningar | 8672 | 32868 | +279 % |
| Aktiva MTB-kartläggare | 114 | 328 | +188 % |
| Top 200 aktiva | 47 | 123 | +162 % |
Vad orsakade explosionen 2020?
- COVID-19-pandemin ökade friluftslivets och naturhobbyernas popularitet enormt
- Trailmap-appens lansering år 2020 gjorde OSM-datat omedelbart användbart och känt för slutanvändarna
- Positiv återkopplingscykel: bättre karta → fler användare → fler kartläggare → bättre karta
Det här var ingen övergående boom. Sedan 2020 har kartläggningen stabiliserats på en hållbar nivå:
- 16000–22000 nya märkningar årligen (vs. 2500–8700 före 2020)
- 342–383 aktiva MTB-kartläggare årligen
- Utmärkt engagemang: 61,8 % av de kartläggare som började 2020-2023 är fortfarande aktiva
Antalet årligen aktiva kartläggare
Antalet aktiva MTB-kartläggare gjorde ett betydande hopp 2020 och har sedan dess hållit sig på en hög nivå.
Årliga redigeringar av MTB-stigar inkl. nya stigar
Antalet redigeringar växte i samma proportion som antalet aktiva MTB-kartläggare: kartläggningen spred sig till många nya städer och t.ex. i huvudstadsregionen kom kartläggningen egentligen igång för första gången. När kartläggningen startade i stigrika områden började resultat uppstå riktigt snabbt.
Förklaringen till framgången?
Finlands OSM-stigkartläggning är helt exceptionell även i världsmått: i Europa vet jag bara att Italien ligger cirka 5000 km före oss och de övriga länderna är långt efter, även våra grannländer i Norden. I förhållande till folkmängden är vi helt överlägsna. Vad förklarar den här exceptionella prestationen?
Min egen bedömning av de förklarande faktorerna är följande:
- Allemansrätten och de omfattande stignäten nära bosättningscentrumen torde vara den viktigaste enskilda faktorn: det finns gott om stigar som duger för MTB-körning, de behöver bara hittas
- Kartläggningen som Antti startade i Tampere 2013 satte en stark plattform på plats: anvisningar, en MTB-stigkarta som förnyades varje natt och en kritisk massa kartläggare som skapade material --> MTB-kartan blev snabbt nyttig för hobbyn och kartläggarnas arbete syntes omedelbart som en bättre karta
- Tack vare Antti hann OSM-baserad stigkartläggning slå rot innan något annat sätt hann få fotfäste: t.ex. i Sverige fick Trailforks slutna plattform en dominerande ställning och OSM-stigkartläggningen har blivit i offside; i många andra länder finns lokala egna enskilda appar som åtminstone har bromsat OSM-kartläggningens spridning
- OSM-kartläggning är och är inte "gemensam": kartläggarnas gemensamma arbete producerar resultatet, men å andra sidan är samarbetet och koordineringen mellan kartläggarna rätt begränsad (OSM:s filosofi) – kanske det här sättet att samarbeta passar det finska sinnelaget bra?
- Som fortsättning på det föregående: OSM:s gemenskapsstrukturs svaga punkt är att sköta de uppgifter som möjliggör produktiv kartläggning och utnyttjande av kartan (kartapp, anvisningar, diskussionsforum, verktyg o.dyl.) – i Finland har det sedan Anttis start 2013 alltid funnits minst 1 person som lagt betydande tid på att stödja kartläggningen och utnyttjandet av kartan
- Den starka grund som byggts under 7 år mötte gynnsamma förhållanden år 2020 och boom!
OSM-kartläggning görs med många motiv; kartläggning som hobby och att stödja öppna data som princip torde för många kartläggare vara åtminstone en del av motivet, möjligen rentav en mycket betydande del, i synnerhet när det utförda kartläggningsarbetet inte är helt lätt att spåra till en konkret nytta.
När det gäller stigkartläggningen verkar läget avvika från OSM:s mainstream. Både utifrån diskussioner och observationer är den centrala motivationen för en betydande del av stigkartläggarna den egna direkta nyttan och den nytta som fås genom stigkartläggningsgemenskapens gemensamma görande. Man känner mer samhörighet med andra utövare av samma gren, alltså MTB-entusiaster, än med de bredare OSM- och öppna data-gemenskaperna. Kartläggningens nytta är mycket konkret och omedelbar: man får information om de stigar som behövs för MTB-hobbyn – information som inte riktigt går att få från någon annan kanal.
Av ovan nämnda skäl tror jag att diskussionen om OSM-stigkartläggning på MTB-entusiasternas forum, och inte på de allmänna OSM-forumen, samt MTB-kartans och senare Bikemap- och Trailmap-appens roller har varit kritiska för OSM-stigkartläggningens framgång.
Som en bra jämförelse kan man titta på utvecklingen i Sverige, där OSM-stigkartläggningen som kom igång ungefär samtidigt som i Finland (MTB-kartläggningen låg jämnt ända till 2016) aldrig lyfte, när Trailforks-appen och dess slutna kartläggningsplattform blev populär bland MTB-entusiasterna. Den snabba tillväxten av Trailforks-appens användare och därmed kartläggare lyfte den till den dominerande lösningen och trängde undan de konkurrerande alternativen. I dag finns i Sverige ca 5000 km MTB-klassificerad stig i OSM och det har tillkommit endast ca 1000 km under de senaste 5 åren – Trailforks meddelar i sin tur ca 42000 km MTB-klassificerad stig i Sverige.
Koncentrationens paradox
Top-kartläggarnas andel av alla redigeringar av MTB-klassificerade stigar
En av dataanalysens mest intressanta upptäckter är stigkartläggningens extrema koncentration:
- Top 33 kartläggare (1,6 % av kartläggarna) har gjort 50 % av alla MTB-redigeringar
- Top 160 kartläggare (7,6 % av kartläggarna) → 80 % av alla MTB-redigeringar
- Top 290 kartläggare (13,7 % av kartläggarna) → 90 % av alla MTB-redigeringar
Samma mönster finns i många andra framgångsrika öppna / crowdsourcing-projekt (Wikipedia, Linux).
Koncentrationen är inget problem utan ett vanligt fenomen i öppna och crowdsourcing-baserade projekt. Den syns vidare i att bidragsgivarna (kartläggarna) är en mycket liten skara (klart under 1 %) i förhållande till kartans användare (de som drar nytta). Det behövs ett tillräckligt antal kartläggare, men koncentrationen har också fördelar:
- Konsekvens: Erfarna kartläggare känner tagging-standarderna och deras exempel styr alla kartläggares handlande
- Täckning: Systematiskt arbete säkerställer regional täckning, den så kallade long tail-kartläggningen fortsätter sedan detta
- Sakkunskap: De som gjort tusentals redigeringar har utvecklat djup kompetens i kartläggning
Den regionala dimensionen
Kartläggningen är inte jämnt fördelad:
- Omgivningarna kring de stora stadsregionerna (Helsinki, Tampere, Turku, Oulu, Jyväskylä) är intensivt kartlagda
- Top-kartläggarna koncentrerar sig ofta på sina egna hemtrakter, närområden och de områden dit de reser på semestrar
- I glesare bebodda avlägsna trakter finns färre kartläggare, men också färre stigar
- I aktiva områden tiotals kartläggare överlappande, i tystare områden några få
Det här är ett naturligt resultat av att kartläggarna hittar och märker ut stigar i sina egna cykelområden. Ofta får redan en enda mycket aktiv kartläggare i ett nytt område kartläggningen där till en god nivå på några år.
Uthållighet och engagemang
Ett gemenskapsprojekts framgång beror på om människorna stannar kvar.
Top-kartläggarnas engagemang
Av alla tiders top-kartläggare är en mycket betydande del fortfarande aktiva, trots att det i gemenskapsprojekt typiskt sker en betydande naturlig omsättning när människors intressen och den tillgängliga tiden förändras med åren.
- Top 10: 80 % fortfarande aktiva (8/10)
- Top 20: 85 % fortfarande aktiva (17/20)
- Top 100: 59 % fortfarande aktiva (59/100)
- Top 200: 61,5 % fortfarande aktiva (123/200)
Obs. Top XX avser de allra aktivaste MTB-kartläggarna av alla redigeringar gjorda mellan åren 2007 och 2025.
Aktivitetstider
- Genomsnittlig aktivitet: 6,4 år
- Median: 6,0 år
- Längsta aktivitet: 18 år (sedan 2007)
- Aktiva i över 10 år: 16 kartläggare
Epokernas kontinuitet (top 100)
| Epok | Började | Fortfarande aktiva | Kontinuitet |
|---|---|---|---|
| pre-början (före 2013) | 11 | 7 | 63,6 % |
| Start (2013-2017) | 16 | 5 | 31,2 % |
| Bikemap (2018-2019) | 13 | 8 | 61,5 % |
| Trailmap (2020-2023) | 55 | 34 | 61,8 % |
| Trailmap v2 (2024-2025) | 5 | 5 | 100 % |
Övriga observationer
Den långa svansen (top 290-500)
Top 290 täcker 90 % av kartläggningen. De följande 200 kartläggarna (top 290-500) representerar en aktiv mellannivå – regelbunden regional kartläggning utan toppvolym. Det här skiktet är viktigt med tanke på den regionala täckningen.
Därtill lägger 243 kartläggare med lågt bidrag (≤5 redigeringar) och 1878 icke-MTB-kartläggare till detaljer och gör redigeringar i geometrin.
Säsongsvariationer
I augusti 5x fler märkningar än i februari (19814 vs 4013). Vinterkartläggningen är dock överraskande betydande: för detta har ännu ingen bra förklaring hittats, dock är mtb:winter, alltså den vinterliga MTB-klassificeringen, ännu outforskad.
Datats kvalitet
- 99,1 % använder giltiga mtb:scale-värden (bara ~0,9 % felaktiga märkningar)
- 78,6 % av stigarna (path) skapade med mtb:scale-märkning direkt från version 1 – en mycket hög aktivitet bland MTB-kartläggarna, även om en del av de nya segmenten uppstår genom att befintliga stigar delas
- 36 % av stigarna innehåller width-märkning (bredd) – redan rätt bra, även om mer vore önskvärt
- Redigeringar: 52 % geometri, 48 % taggar – kontinuerligt både kartläggning av nytt och förbättring av befintligt
- 21401 redigeringar gäller ändringar av mtb:scale-värdet (5 % av alla redigeringar) – betydande, men inte grälverksamhet av "edit wars"-typ
Slutord
Tack till alla kartläggare, både till dagens aktiva och till dem som under årens lopp har redigerat OSM-databasen till det bättre. Tillsammans har vi åstadkommit ett rätt värdefullt slutresultat!
Om någon fråga om kartläggningen och kartläggarna gnager, skicka e-post till markus snabel-a trailmap.fi.
Den här analysen bygger på en heltäckande analys av OpenStreetMap-historiken från Finland, som omfattar alla mtb:scale-märkta stigar från åren 2007–2025. Sammanlagt analyserades 430672 versionsändringar och 166759 unika stig-/spårsegment för att förstå hur Finlands MTB-stigkarta uppstod.
Alla användarnamn har utelämnats för att skydda integriteten, även om OSM-datat är offentligt.