Trailmap-appen övergick i och med förnyelsen till den så kallade freemium-modellen, vilket betyder att appens grundfunktioner även i fortsättningen är avgiftsfria ("free"). De mer avancerade funktioner som en aktiv användare efterlyser ("premium") får man i sin tur tillgång till genom att köpa Plus-paketet, som till sin modell är en tidsbunden prenumeration.

Övergången till freemium-modellen har väckt kommentarer både för och emot. En del av användarna förstår behovet av förändringen, och även om en avgift alltid svider lite, så är appens tillförlitliga fortsättning och utveckling som man får i gengäld mer värdefulla. Andra har i sin tur ställt olika frågor om avgiftsbeläggningen. I den här texten går vi igenom de här frågorna.

Bakgrund och historia

För att förstå tankarna om den nya riktningen är det bra att först gå igenom lite historia. 2013 sparkade Antti Nissinen igång OSM-stigkartläggningen i Tampere och utvecklade också den första versionen av tjänsten "MTB Kartta". 2016 arbetade Tapio Kaasalainen fram en version av "MTB Kartta"-stilen som passade för Garmin-enheter och förnyade senare också den allmänna "MTB Kartta"-stilen.

2018 utvecklade undertecknad "Bikemap"-appen inklusive bakgrundsservrarna. Motivationen var att med metoden "händerna i leran" pröva ny mjukvaruteknologi och få funktioner till eget bruk som inte fanns på Anttis avskalade webbsida. Bikemap fick så småningom nya funktioner, jag öppnade den även för andra och i takt med det började användarantalet växa. När användningen utvidgades även till andra grenar än mountainbike bytte jag appens namn till "Trailmap". Längs vägen kom det med på min egen motivationslista ett mål bredare än mina egna behov: att stödja både kartläggningen och, med hjälp av kartan, entusiaster att röra sig i naturen, både på cykel och i skorna, och att hitta nya upplevelser på stigarna – det här är fortfarande Trailmaps mission.

Året är 2023. Till OSM har gemenskapen kartlagt och (mtb-)klassificerat över 23000 km stigar (i Finland)! Det har varit fint att se OSM-stigkartläggningen lyfta och växa, särskilt efter "det stora skuttet" 2020. Allt fler som rör sig på stigarna – mtb- och gravel-cyklister, terränglöpare, hundrastare osv. – har vant sig vid att utnyttja den här "skattkammaren", och jag skulle gissa att största delen genom att använda Trailmap. Även om det ännu finns (till och med förbryllande) många som tror att MML:s terrängkarta berättar var stigarna finns … Om Trailmap buggar, hackar eller om någon funktion saknas, så skickas det raskt meddelanden till FB eller direkt till mig per e-post; för många är Trailmap ju en app precis som Strava, Komoot, Garmin osv. med samma förväntningar på tillförlitlighet, kvalitet, funktioner osv.

På den här sidan bordet började läget vid det här skedet av resan ändå bekymra: Det har förstås varit fint att se ett hobbyprojekt lyfta och vara till nytta för många – å andra sidan skulle det aldrig ha blivit en så här brett använd tjänst, dess tekniska genomförande var ju en glad soppa av teknikexperiment producerad i hobbyns namn. Därför blev underhållet redan ett jobb, och det låg hela tiden allt längre från det egenintresserade hobbyande som projektet började med. En tjänst som är avgiftsfri för användarna är nämligen allt annat än gratis att driva, och när man försöker begränsa kostnadsökningen så bara växer underhållsmängden samtidigt som tillförlitligheten och prestandan krånglar. Underhållet av en sådan här tjänst är för övrigt intressant hobbyande så till vida att man ofta inte får välja tidpunkten för sin hobby: om det är problem i tjänsten en söndagsmorgon när man skulle ge sig ut på sin egen tur, så är problemet aktuellt just i det ögonblicket, och det väntar inte på att man först ska hinna åka sin egen tur. Och låt oss förtydliga att det inte finns något "team" här som delar arbetsbördan, utan det här är ett klassiskt "en enda vrider vid svarven"-projekt.

Hur går man vidare? Ett alternativ vore att konstatera "allt har sin tid", krympa eller lägga ner det här hobbyprojektet och rikta den frigjorda tiden, energin och pengarna till andra sysslor som konkurrerar om den begränsade tiden. Ett annat alternativ vore att utnyttja de lärdomar som samlats längs vägen, den OSM-stigkartläggning som kommit i utmärkt fart och den användarskara som uppstått, och bygga Trailmap på nytt på en hållbarare grund. Vid det här laget torde det vara klart vilken stig som just nu är under arbete.

Trailmaps stora förnyelse 2023–2024

Vad betyder den här förnyelsen i praktiken? "Sopplan", alltså många centrala delar av Trailmaps genomförande, måste byggas om så att det skulle vara meningsfullt att vidareutveckla och underhålla dem, och serverkapaciteten måste utökas och servrarna dubbleras för att säkerställa deras funktion – dessa svarade på användarnas rop om tillförlitlighet, svarstider och nya funktioner. I praktiken krävde det alltså en långvarig och betydande investering av tid och pengar – också i sådant tråkigare slit som man brukar kalla "arbete" och inte hobbyande.

När det här nya projektets mål och det arbete och den ekonomiska investering det krävde började klarna, måste funderingen flyttas till hur man både möjliggör detta och gör det meningsfullt för en själv i det långa loppet. Lösningen var att erkänna att Trailmaps utveckling och underhåll inte längre var enbart en hobby utan att det ingick både "arbete"- och "kostnads"-komponenter som man borde kunna kompensera. Som lösning steg fram en övergång till "freemium"-modellen där sporadisk användning, t.ex. att titta på kartan, fortsatt skulle vara avgiftsfri och där man vid regelbunden användning i sin tur tar ut en användaravgift som motsvarar den nytta användaren får av appen.

Ett centralt drag i freemium-modellen är att den fortsatt möjliggör att Trailmap förblir den breda entusiastskarans sätt att utnyttja OSM-stigkartan. Med Trailmap kan också vem som helst dela rutter och lita på att andra kan öppna den delade rutten utan avgifter eller krav på att installera appen eller registrera sig som användare. Om en entusiasts sporadiska Trailmap-användning däremot blir regelbunden och appen blir en central del av hobbyn, så är det enligt mig rimligt att användaren också deltar i kostnaderna och arbetsmängden för appens utveckling och tjänstens underhåll genom att betala en månadsavgift på ca tre euro för det.

Trailmap-tjänsten utvecklas även i fortsättningen utgångsmässigt "av kärlek till grenen". Freemium-modellen fungerar som möjliggörare: jag kan satsa betydligt mer pengar och tid på tjänstens utveckling och kvalitet än vad som annars vore möjligt, och fatta beslut om appens framtid långsiktigt.

Frågor och diskussion

När freemium-modellen diskuterades första gången bland OSM-kartläggarna steg det fram några frågor och synpunkter i diskussionerna som är på sin plats att dokumentera även här.

Största delen av kartläggarna delade funderingen om att säkerställa Trailmap-tjänstens kontinuitet och såg freemium-modellen som fungerande, och hoppades att grundfunktionen, alltså "att titta på stigkartan", är avgiftsfri även i fortsättningen. En del av kartläggarna upplevde i sin tur avgiftsbeläggningen, eller "kommersialismen" som en del beskrev det, som problematisk. De frågor och synpunkter som kom från de här kartläggarna kan förenklas till tre teman:

• Är det rättvist att Trailmap "kränger" det arbete som kartläggarna gjort gratis åt Trailmap?
• Kartläggarna gör sitt arbete gratis, varför gör inte Trailmaps utvecklare detsamma?
• Grundfunktionerna, som kartrutorna, måste vara avgiftsfria eftersom 1) de bygger direkt på kartläggarnas arbete och 2) appar som Strava erbjuder många grundfunktioner gratis i utbyte mot användarens data och för "premium" kan man sedan mycket väl betala – men premium måste vara klart något annat än själva kartan.

Mina kommentarer nedan behandlar de ovannämnda temana ur olika synvinklar, och rätar samtidigt ut några allmännare missförstånd som uppstod i diskussionen:

1. OSM-(stig)kartläggarna har kartlagt till OpenStreetMap-gemenskapskartan (OSM), inte till Trailmap. Trailmap utnyttjar visserligen OSM-data, precis som många andra appar (t.ex. Komoot använder exakt samma data och samma mtb:scale-taggar för att klassificera stigar för mountainbike). Trailmap har alltså ingen ensamrätt till datat, och inte heller några särskilt bra villkor: OSM:s ODbL-licens reglerar strikt vad man får göra med OSM-data och vad man inte får göra. Detta är förstås ok, men torde ytterligare klargöra frågan om varför kartläggningens resultat verkligen inte är "Trailmap-data".

2. Kartläggarna gör sina bidrag gratis, varför gör då inte Trailmaps upphovsman också allt sitt arbete gratis. Här likställs kartläggningsgemenskapens och dess individers bidrag med Trailmaps utveckling och underhåll. Det finns likheter i dessa, som jag konstaterade ovan: i båda finns typiska drag av "hobbyande", alltså intressant, självstyrt och direkt genom görandet belönande pyssel – kartläggarna kartlägger och jag utvecklar nya funktioner till Trailmap – så att både upphovsmannen och gemenskapen drar nytta av hobbyns resultat i båda aktiviteterna. Detta skulle gälla för Trailmap 1:1 med kartläggningen om Trailmaps utveckling stannade vid det som krävs för mitt eget bruk och andra sedan fick använda samma sak på samma villkor – så här var ju Trailmap allra först ("Bikemap").

   Dagens Trailmap är långt från att "göra för sig själv": när en funktion är tillräckligt bra för eget bruk, så återstår ännu mångdubbelt arbete för att appen ska duga för en stor användarskara: att slipa användargränssnittet för olika enheter och även för nybörjaranvändare, testning, buggjakt, att bygga tillförlitlighet, att skriva anvisningar, att erbjuda användarstöd. Tjänsten kräver också betydande serverkapacitet för att snurra för en stor användarskara – det kostar både pengar och tid. Kartläggning kan man göra när man vill, hur mycket man vill, och pauser kan man ta när det känns så – att driva en tjänst som Trailmap som snurrar hela tiden är ett ansvar man inte tar semester från. Tjänsten förväntas snurra varje dag på året och man måste reagera snabbt på eventuella problem.

   Obs. Här förringas kartläggningen inte på något sätt, det handlar bara om att konkretisera skillnaderna mellan aktiviteterna. En central faktor i OSM:s gemensamma kartläggnings framgång är just alla de positiva drag som man lyckats bygga in i den; med detta har man byggt en enormt stor gemenskap av kartläggare. På motsvarande sätt är en av OSM:s största utmaningar att främja saker utanför kartläggningen: anvisningar, kvalitetssäkring, verktyg, programbibliotek osv. – att ta tag i dessa upplevs inte som lika inspirerande som att kartlägga och de saknar kroniskt utförare.

3. "Trailmap skulle inte finnas utan kartläggarnas arbete …" var ett argument som användes några gånger i diskussionerna. Det är ju i sig faktamässigt riktigt, men att använda det som huvudsaklig grund för att Trailmap borde vara avgiftsfritt för alla går fel. Trailmap är en app / tjänst som utnyttjar OSM-data precis som Komoot, Strava, MapMyRide, Suunto, Garmin osv. osv. Alla dessa har dragit nytta av kartläggningen lika mycket, det är ju den centrala idén med öppna data (vilket OSM-data är). Trailmaps skillnad är att den också aktivt har stött kartläggningsarbetet, och inte bara utnyttjat dess frukter.

4. Jämförelser med Stravas avgiftsfria funktioner eller "kartan borde åtminstone vara avgiftsfri i alla sina former" verkar bygga lite mer på känsla än på analytisk fundering över hur värde uppstår och byts. Till exempel Strava, liksom många andra motsvarande tjänster, får direkt värde av varje gratisanvändare som delar sin data på Strava – av den här användardatat blir data som Strava äger ensamt och som Strava kan monetisera på många olika sätt. I Trailmap finns ingen motsvarande mekanism där den skulle dra nytta av användarna. Kommentaren "kartan borde vara avgiftsfri …" är också bra att jämföra med OSM:s praxis: webbtjänsten openstreetmap.org är gratis, men OSM:s rutservrar omfattas av tydliga regler ("OpenStreetMap data is free for everyone to use. Our tile servers are not.", som deras fair usage policy beskriver) och detta trots att det handlar om data som OSM äger och licensierar till andra.

5. I kommentarerna om "kommersialism" har ingått antagandet att utvecklingen av en sådan här app skulle vara betydligt vinstgivande affärsverksamhet. Trailmaps målmarknad är dock rätt begränsad till storleken och det arbete som krävs omfattande – en enkel kalkyl berättar dessa realiteter. Projektets drivkraft kan därför inte vara eventuella affärsvinster, utan passionen för att lösa själva utmaningen, så kallat "av kärlek till grenen". Freemium-modellen är projektets möjliggörare: säkerställer att utvecklarens plånbok inte töms mitt i projektet, och att det inte heller offras en svindlande mängd arbete på något som användarna knappast uppskattar.

6. MTB-stigkartan (alltså Trailmaps grundkarta) är tillgänglig för vem som helst: OSM-data är öppen som redan konstaterats ovan och också den kartstil (Carto CSS / Mapnik) och den källkod för kartservern som behövs för MTB-stigkartan finns tillgängliga på Github: https://github.com/MaRaSu/openstreetmap-tile-server.