kartor

---

Ett brett kartutbud som användaren dessutom själv kan utöka är en av de centrala funktionerna i Trailmap. Varför behövs det många kartor, när många sport- och friluftsappar klarar sig med en enda? Orsaken till det breda utbudet är helt enkelt att den där perfekta enda kartan inte har uppfunnits, och knappast kommer att uppfinnas.

Genom att använda olika kartor och kombinationer av dem kan du göra både ruttplaneringen och färden i terrängen lättare - men det kräver att du först sätter dig in lite i kartornas värld. I den här artikeln går vi igenom olika kartor och kombinationer av dem, och berättar med exempel vilka situationer de passar för. Numera får du största delen av de användbara kombinationerna direkt från Trailmaps Kartinställningar-meny med några tryck, alltså utan att själv behöva bygga kartor. I slutet av artikeln finns ändå också instruktioner för hur du kan skapa, kopiera och redigera egna rasterkartor - den färdigheten behövs om du vill ta in specialmaterial i appen som inte redan finns där.

Olika karttyper

Kartans uppgift är att i förenklad form presentera platsbunden information om den rådande "verkligheten": information på övergripande nivå som var vattendrag, byggnader och vägar finns, information på mellannivå som var stigar, backar och myrar finns, och detaljerad information som hur en väg är belagd, vilken hastighetsbegränsning den har, hur ojämn en stig är, hur mycket folk som rör sig på en viss stig och så vidare.

Kartmakaren måste alltid göra val om vilken information kartan visar, eftersom det är omöjligt att få med allt på en gång i läsbar form. Den utmaningen har först och främst lett till en indelning på högsta nivå: baskartor och överlägg.

• Baskartor ("base"): Baskartans uppgift är att ge en helhetsbild och täcka åtminstone den "övergripande information" som beskrivs ovan. En sådan här mycket enkel baskarta, som Lantmäteriverkets (MML) Bakgrundskarta, är typiskt avsedd att användas tillsammans med ett eller flera överlägg. En baskarta kan också vara betydligt mer heltäckande och innehålla till och med detaljerad information - då blir informationsmängden på kartan, och därmed läsbarheten, utmaningen. Ett exempel på en karta med informationsmängd på mellannivå är MML:s terrängkarta, och på en mycket informationsrik karta Trailmaps egen vektorkarta.
• Överlägg ("overlay"): Överlägg är typiskt specialiserade på att visa en viss sorts information. Bra exempel är de olika kartlagren i nationella Digiroad: vägbeläggning, hastighetsbegränsningar, trafikmängder, funktionell klass och så vidare. Ett överlägg används sällan ensamt, utan visas ovanpå någon baskarta.

Ett annat val för kartmakaren är att bestämma hur informationen visualiseras. Det vanligaste sättet är att använda olika abstrakta karttecken för att beskriva olika typer av information. Karttecknen skiljer sig typiskt lite mellan olika kartor, så det lönar sig att bekanta sig med teckenförklaringen för att förstå hur just din karta beskriver saker (i Trailmap öppnar du teckenförklaringen från Kartinställningarnas "Teckenförklaring" eller från kartans info-knapp). I stället för karttecken kan man också använda bilder, till exempel så kallade ortokartor som bygger på bearbetat flyg- och satellitbildsmaterial. Vidare går det att använda ett mycket avskalat grafiskt uttryck: terrängskuggning beskriver terrängformerna genom att skugga sluttningar och gropar enligt en bestämd solriktning, och Stravas heatmap visar med färger och linjetjocklek hur mycket Stravas användare har rört sig på olika spår i terrängen (vägar och stigar).

En tredje indelning av kartor följer kartmaterialet, alltså vilken och hur exakt information kartmakaren har tillgång till. Kartmaterial omfattas av upphovsrättslagen och materialen ägs av olika aktörer som inte är villiga att fritt dela dem sinsemellan - ofta är också sammanslagning av dem tämligen strikt begränsad. Trailmap utnyttjar särskilt följande material:

• Nationella material från Lantmäteriverket och andra aktörer (Digiroad): innehåller den mest heltäckande och aktuella beskrivningen på allmän nivå och av den byggda miljön. Den största svagheten är i sin tur den bristfälliga täckningen av skogsstigar och delvis också av skogsvägar och traktorspår, och det finns ingen som helst information om skogsstigarnas skick ("teknisk svårighet", alltså stenar, rötter, ojämnheter).
• OpenStreetMap-gemenskapskartan (OSM) är ett globalt kartmaterial som grundades 2004 i Storbritannien och som ursprungligen samlades in huvudsakligen av frivilliga bidragsgivare ("kartläggare"). Nuförtiden deltar också ett stort antal kartläggningsteam från stora företag (t.ex. Meta, Apple, Amazon, Microsoft). Kartan bygger alltså på crowdsourcing och är ett fantastiskt exempel på vad som är möjligt bara det finns tillräckligt med kartläggare. OSM:s absoluta fördel är att vem som helst relativt fritt kan komplettera kartmaterialet med vilken information som helst. Utmaningen är i sin tur kartans jämna kvalitet.
• LIPAS är en riksomfattande databas över idrottsplatser som upprätthålls av Jyväskylä universitet. Därifrån utnyttjar Trailmap bland annat officiella frilufts- och vandringsleder samt friluftsplatser (vindskydd, eldplatser, utsiktsplatser och liknande "POI"-punkter).
• "Övriga kartmaterial": det här är en stor kategori av olika specialiserade material som går att koppla till Trailmap - de är alltså inte en fast och etablerad del av Trailmap. Ett exempel är Stravas (en social sportapp med ursprung i USA) heatmaps, som ger en mycket intressant bild av var utövare av olika grenar rör sig.

Trailmaps egna kartor (Trailmap- och MML-vektorkartorna, mer om dem längre ner) är faktiskt redan färdiga kombinationer av flera av materialen ovan: samma karta innehåller till exempel OSM-stigar, MML:s terrängformer och LIPAS friluftsplatser. Det är en stor skillnad jämfört med det äldre sättet, där varje karta typiskt var en "rasterbild" av ett enda material och du själv fick lägga de olika materialen ovanpå varandra.

OSM-stigkartan

Inom mountainbike har den eviga utmaningen varit "var stigarna finns och hurdana de är att köra, alltså den tekniska svårigheten". För att lösa det satte Antti Nissinen 2013 igång en OSM-baserad stigkartläggning i Tampere. Behovet uppstod eftersom stigtäckningen på MML:s terrängkarta på många håll är mycket svag, och den berättar egentligen ingenting om hur körbara stigarna är: på terrängkartan beskrivs en jämn barrmattstig och en rot- och stenig "rullstig" med ett och samma karttecken. Anttis idé var att med hjälp av mountainbikeutövarna kartlägga närområdets stigar i OSM: så att man åtminstone noggrant beskriver var stigen går, hur bred den är, hur körbar den är och om den möjligen är mjuk eller lerig i botten eller växer igen av växtlighet på somrarna.

Kartläggningen kom igång i Tampere-trakten, men spred sig med åren över hela Finland. Trailmap i sin tur föddes ur stigkartläggningen: målet var både att stödja kartläggarnas arbete och att göra det kartmaterial som uppstår lätt och brett användbart. Därför står OSM-kartmaterialet i centrum i Trailmap: Trailmaps egna kartor bygger huvudsakligen på det, och ruttplaneringsfunktionen vilar helt på OSM. Trailmap innehåller också särskilda funktioner för att stödja kartläggarna, vilket underlättar utbyggnaden och underhållet av OSM.

Slutresultatet är exceptionellt även internationellt sett: i Finland finns redan över 31 000 km stigar beskrivna i OSM och klassificerade efter teknisk svårighet (så kallad mtb:scale). Det gör Finland till ett av de mest heltäckande länderna i hela Europa när det gäller mountainbikestigar - i praktiken är bara Italien knappt före Finland. Detta är helt och hållet frivilliga kartläggares förtjänst och en helt otrolig prestation. Just det här materialet gör Trailmaps stigar så heltäckande, och det är därför till exempel Trailmaps egen vektorkarta på många håll visar klart mer och noggrannare stiginformation än traditionella terrängkartor.

Kartornas tillförlitlighet och noggrannhet

En av de viktigaste sakerna med kartor är att förstå att ingen karta är - eller kan vara - en perfekt beskrivning av verkligheten. Många appanvändare antar att kartan är en slags felfri "sanning" om terrängen, men så är tyvärr inte fallet med någon karta. En karta är alltid någons förenkling, insamlad ur något material vid en viss tidpunkt och med vissa metoder - och i den ryms alltid brister, föråldrad information och rena fel.

Felkällorna är många. Terrängen förändras hela tiden: stigar uppstår och växer igen, vägar byggs och stängs, broar försvinner i stormar. Materialen uppdateras i olika takt, så samma objekt kan synas på olika sätt på olika kartor. Kartan generaliserar också alltid: en liten stig kan på kartan gå på ett något annat ställe än i terrängen, och karttecknet beskriver bara grovt det som faktiskt finns ute i terrängen. För OSM är särdraget att materialet är crowdsourcat - största delen av informationen är mycket bra, men kvaliteten varierar mellan områden beroende på hur aktiva kartläggarna har varit där, och på ett enskilt ställe kan det också finnas gammal eller felaktig information.

Tumregeln i praktiken är alltså: använd kartor som hjälpmedel och stöd för planeringen, men lita inte blint på någon enskild karta. När du rör dig i terräng du inte känner lönar det sig att jämföra flera kartor och material med varandra, använda sunt förnuft och vid behov förbereda dig på att rutten inte går riktigt så som kartan lovade. Detsamma gäller heatmaps och andra "tipsmaterial" - de berättar var andra har rört sig, inte om rutten är framkomlig just nu. Trailmaps varningar och ytinformation i ruttplaneringen hjälper här, men den slutliga bedömningen i terrängen är alltid din egen.

Trailmaps vektorkartor

Trailmaps standardkarta är Trailmaps egen vektorkarta. Den är byggd särskilt för färd på stigar och småvägar och förenar flera material i en enda karta: OSM:s heltäckande väg- och stignät, MML:s exakta terrängformer (höjdkurvor och terrängskuggning) samt LIPAS friluftsplatser. Tidigare fick man bygga ihop en motsvarande vy av flera separata rasterkartor (bland annat den gamla "3D MTB"-kartan); numera finns allt detta färdigt i en enda vektorkarta, som dessutom är skarp på alla zoomnivåer och vars utseende du kan finjustera på många sätt.

Trailmaps vektorkarta: heltäckande stignät, stigar färgade efter teknisk svårighet och terrängformerna i samma karta

Vektorkartans stora fördel är att OSM-stigarna klassificeras efter "teknisk svårighet" med hjälp av färger. Den tekniska svårigheten berättar hur besvärliga stigarna är att köra med mountainbike, och samtidigt också hur besvärliga de är att springa för terränglöparen eller gå för friluftsmänniskan. På kartan urskiljer du också lätt de blöta ställena, ledernas ytor och terrängens former. När MML:s terrängskuggning kombineras med detta framträder höjdskillnaderna direkt på kartan även för dem som inte är vana att läsa enbart höjdkurvor.

Trailmap erbjuder vektorkartan också i MML-stil ("MMLv2"), som ser mer ut som en traditionell finsk terrängkarta men ändå utnyttjar OSM:s stigar och andra vektormaterial. Så får du en visuellt mer traditionell karta utan att förlora OSM:s stigtäckning. Nedan till vänster Trailmap-stilen och till höger den mer traditionella MML-stilen över samma terräng.

Trailmaps vektorkarta (https://storage.googleapis.com/trailmapv2.appspot.com/till%20v%C3%A4nster?GoogleAccessId=firebase-adminsdk-e34s5%40trailmapv2.iam.gserviceaccount.com&Expires=16447010400&Signature=G95M%2F%2FoW%2FUOyq2dDm4155sZamn%2F5p83WgLAN06yJKFtpQvUyX28PaW598sow%2B502ZK9icPrVUGMpomOi6hkEl2ClzgH%2F3oF10mNZazRFiZuiYnnATVxY6MC%2BxIx8oi4W5Tug177BMUPqh7asC79Ei2EV90FX%2BpFX61yiaYU0YHJM44MqvYjbtzwDKxrbrC5oLRjQKS2B2qLtKKhxsW8WUrW9cnCvzfVMiKYGIwENs6HEUgprtfChOO0QNXSgw9F2ypCiiHPseOvHqELegzHSsu7%2F4Cxj5XnAXYNzipeYCt4PohdLcQMRapQ7g%2FdV0jEA9YLUiW4XI95WNCX2FD92sg%3D%3D) och kartan i MML-stil (till höger) över samma terräng

Om du vill ha en helt traditionell terrängkarta i rasterformat (t.ex. MML:s terrängkarta som sådan) eller någon annan rasterkarta går också det, genom att välja "Övrig" som kartstil - mer om detta i avsnitten Kartinställningar och Egna kartor.

Val av baskarta: Standard, Flyg och Bakgrund

Vektorkartan kan ges tre olika underlag, som du hittar under Kartinställningarnas "Underlag":

• Standard: den normala, informationsrika vektorkartan med alla detaljer. Det här är den bästa allmänkartan för de flesta situationer.
• Flyg: en flygbild (orto- eller satellitbild) som underlag, ovanpå vilken OSM:s vägar och stigar ritas. Det här motsvarar den tidigare populära kombinationen "ortofoto + stigar", men nu får du den med ett enda tryck. Från flygbilden uppfattar du terrängen "som den verkligen ser ut" och ser också sådana detaljer som normalt inte märks ut på kartor, och de påritade spåren berättar var man kommer fram.
• Bakgrund: en avskalad, lätt baskarta. Passar bra när du vill ha ett lugnt underlag för att till exempel titta på en ruttlinje eller överlägg.

Flyg-underlaget: OSM-vägar och -stigar ritade ovanpå ortofotot hjälper dig att uppfatta terrängen

Grenspecifika varianter

Det finns några varianter av Trailmaps vektorkarta som lyfter fram olika saker beroende på vad du håller på med. Behändigast är att använda profilerna högst upp i Kartinställningarna (MTB, Gravel, Vandring, Vinter), som på en gång väljer en variantkombination som passar grenen:

• MTB: lyfter fram stigarna och deras tekniska svårighet - bäst för mountainbike och för att utforska stigar.
• Gravel: lyfter fram vägarna och deras yta (grus vs. asfalt), så att nätet av grus- och småvägar framträder tydligt. Utmärkt för ruttplanering inom gravel-, tur- och landsvägscykling.
• Vandring: en mer avskalad vy med tyngdpunkt på friluftsliv och vandring. Kartans huvudsakliga material kommer från MML:s terrängkarta, kompletterad med OSM:s stiginformation.
• Vinter: visar skidspår och underhållna vinterleder, passar för skidåkning och annan vinteraktivitet.

Gravel-varianten lyfter fram vägarna och deras yta, så att grusvägarna framträder tydligt

Profilerna fungerar samtidigt som "minnesplatser": när du ändrar kartinställningar medan en profil är vald sparas inställningarna för just den profilen. Så får du färdiga egna inställningar för olika grenar eller situationer, och kan snabbt växla mellan dem. Profilen "Egen" kan du bygga helt efter eget tycke, och med knappen "Återställ profilens standardinställningar" kommer du tillbaka till utgångsläget.

Överlägg och specialkartor

När du vill ha en helt annorlunda eller specialiserad vy använder du överlägg (overlay) ovanpå den valda baskartan. Överlägget får du fram från Kartinställningarnas "Överlägg", och det går också att använda flera överlägg samtidigt. Genom att justera genomskinligheten får du baskartan eller de andra lagren att synas bättre under överlägget.

Bra exempel på överlägg är Digiroads kartlager, till exempel "Belagd väg" och "Hastighetsbegränsning". De ger en snabb helhetsbild av det allmänna vägnätet: vilka vägar som är grus, vilka som är asfalt och med vilka hastighetsbegränsningar. Dem kan du söka upp eller undvika när du planerar en rutt - och de vägar som inte finns i Digiroad är oftast mindre och lugnare (deras skick kan förstås variera).

Digiroad-överlägg ovanpå baskartan: de större vägarna som passar för planering av en gravelrutt framträder

Heatmaps är en annan användbar specialkarta. En heatmap bildas utifrån människors rutter (GPS-spår från sportklockor, cykeldatorer och mobiler) så att kartan visar de spår där många rör sig som "heta" och de där man rör sig mer sällan som blekare. Om ett spår inte har någon färg alls betyder det inte att ingen någonsin går där, men åtminstone är det inte populärt bland de aktiva utövare som spelar in sina pass. Trailmap har ingen egen heatmap (materialen är inte offentliga), men till exempel Stravas heatmaps får du fram som överlägg i form av en "egen karta" - se instruktionen. Observera att heatmaps oftast inte skiljer på årstider, så både sommar- och vinterspår finns med (ett vinterspår kan gå till exempel över en myr), alltså lönar det sig att använda även heatmap-spår med omdöme.

Strava HD-heatmap ovanpå kartan: du ser genast vilka spår som är populärast

Tips: tidigare fick man bygga många fungerande kombinationer själv genom att kopiera och justera kartor (t.ex. enbart stigar ovanpå ett ortofoto). I den nuvarande vektorkartan uppnås en stor del av dessa direkt från Kartinställningarna: välj underlaget "Flyg" med stigar, byt till gravel-varianten för att se vägytorna, eller slå på Digiroad- eller Strava-överlägget. Egna kartor behöver du främst när du vill ta in material i appen som inte redan finns där.

Kartinställningar

Från "karta"-knappen uppe till vänster i kartvyn öppnar du menyn Kartinställningar, där du styr allt som syns på kartan. (Den här menyn ersätter kartlistorna bakom "bunt"-knappen i den äldre versionen.)

Kartinställningar-menyn

Högst upp i menyn finns profilerna (MTB, Gravel, Vandring, Vinter, Övrig, Egen), med vilka du på en gång byter till kartinställningar som passar grenen. Under dem hittar du bland annat följande inställningar:

• Underlag: val av baskarta - Standard, Flyg (ortofoto) eller Bakgrund (avskalad). I rasterkartläge (stilen "Övrig") väljer du med denna den egentliga rasterbaskartan.
• Överlägg: ett eller flera kartlager ovanpå baskartan. Med appen följer några överlägg färdigt, fler får du med funktionen "Egna kartor" (beskrivs längre ner).
• Fastighetsgränser: visning av fastighetsgränser på kartan (Finland).
• Djupkurvor: vattendragens djupinformation på kartan (Finland, Plus-funktion).
• Teckenförklaring: öppnar teckenförklaringen för de valda kartlagren. Observera att teckenförklaringsbilderna ofta är stora och kan kräva rullning.
• Leder: officiella leder från OpenStreetMap och LIPAS-databasen på kartan.
• Platser (POI): platskategorier från OSM och LIPAS-databasen (t.ex. vindskydd, eldplatser, utsiktsplatser) visas.
• Bilder: bilder som användarna publicerat från stigar och vägar visas på kartan.
• Hög kontrast: en mer lättläst version av kartan, lämpad för starkt solsken och liten skärm.
• Färgton: förstärkning av Trailmap-kartans ljusstyrka och kontrast (Standard / PLUS / SUPER).
• Kartelement: välj mer i detalj vilka detaljer som visas på kartan och hur.
• Snabbvalsknappar: lägg till snabbknappar i kartans kant för att göra vissa val snabbare (samma val hittas alltid också i den här menyn).

Med knappen "Återställ profilens standardinställningar" längst ner får du tillbaka den valda profilens inställningar till utgångsläget.

Du kan också välja MML-vektorkartan eller alternativet "Övrig" som kartans stil, och med det senare kopplar du på de traditionella rasterkartorna. Med Trailmap-stilen har du dessutom tillgång till olika varianter (bland annat de grenspecifika betoningarna och "vinter"-varianten för skidspår och underhållna stigar).

Kartvyns knappar och snabbtangenter

Kartan har huvudrollen i Trailmaps användargränssnitt: startvyn är en kartvy som fyller hela skärmen. De viktigaste knapparna på kartan:

• Uppe till vänster: "karta"-knappen (Kartinställningar) och snabbvalet för den traditionella terrängkartan. Under dem finns tillfällig döljning av spåren (spåren tas inte bort, de göms bara), så att du ser vad som finns under spåret på kartan.
• Uppe till höger: zoom och helskärmsvy, platssökning, teckenförklaring (info-knappen), positionering av din egen plats samt knappen för 3D-terrängkartan, som lutar kartan till en tredimensionell terrängmodell (Plus-funktion).
• Landsval: när flera länder syns på kartan erbjuder appen landsvalsknappar (t.ex. Finland, Sverige, Globalt), med vilka du byter vilka kartor och funktioner som används.
• Snabbmeny: med höger musknapp (eller genom att trycka länge på kartan på en pekenhet) får du en meny vid markören, där du bland annat ser detaljer ur OSM-kartan, platsens koordinater och Google Street View, eller kan lägga till en egen plats.

När många lager är påslagna i kartvyn finns det behändiga snabbtangenter på dator:

• Mellanslag ("space") döljer en stund ruttlinjerna och dämpar huvudkartlagret - hjälper när du tittar på överlägg (t.ex. Digiroads "Belagd väg").
• "1" döljer en stund alla spår och "2" döljer alla spår utom din egen rutt - så tar du en snabb titt på vad som finns under spåren.
• Esc ("Escape") dämpar en stund överläggen (overlays) - behändigt med kraftiga överlägg (t.ex. Digiroad eller Stravas heatmap), som annars täcker baskartan.
• "3" gör samma sak som Esc, men upprepade tryck döljer och återställer överläggen växelvis.
• "S" öppnar och stänger Google Street View-vyn vid markören.

Egna kartor

Med Trailmap följer ett bra urval kartor och överlägg färdigt, men du kan också ta in egna rasterkartor i appen - till exempel något specialmaterial eller en utländsk terrängkarta. Dessa hanteras via "Kartor"-menyn i navigeringsfältet (bland annat "Egna rasterkartor"). Egna kartor kan användas som baskartor i stilen "Övrig" eller som överlägg i alla stilar.

"Kartor"-funktionen öppnar en lista över både appens färdiga kartor och dina egna kartor. Från "..."-knappen till höger om varje karta kan du kopiera, redigera eller (för en egen karta) ta bort kartan. En ny karta lägger du till med knappen "+ Lägg till karta" längst ner i listan. Lättast kommer du igång genom att kopiera en färdig karta och redigera den, för då ser du vilken information kartlagret byggs upp av.

Trailmap stöder några olika typer av kartkällor:

• XYZ: den traditionella kartkällan av typen "Google Maps" / "Web Slippy Map".
• WMS: en standard som bland annat Lantmäteriverket och Digiroad stöder brett.
• WMTS: i praktiken en variant som ofta kan användas i XYZ-format.

Kartans URL kräver så kallade variabler som identifierar den kartruta som ska hämtas: {z} är zoomnivån, {x} x-koordinaten och {y} y-koordinaten. Dessutom kan du använda variabeln {s}, som ersätts med bokstaven a, b eller c (en primitiv lastbalansering som vissa servrar fortfarande använder). I andra appar kan de här variablerna ha en annan form, så var noggrann om du kopierar URL:en någon annanstans ifrån: ibland är {z} skrivet {zoom} och {s} skrivet {switch:a,b,c}. Andra URL-mallar får inte förekomma.

Exempel på kartkällor:

1. OpenStreetMap (XYZ): https://tile.openstreetmap.org/{z}/{x}/{y}.png
2. Digiroad (WMS): URL https://avoinapi.vaylapilvi.fi/vaylatiedot/digiroad/ows, "Lagrets namn" dr_liikennemaara, "Lagrets stil" dr_liikennemaara
3. MML:s terrängkarta (WMTS, men välj XYZ som typ): https://avoin-karttakuva.maanmittauslaitos.fi/avoin/wmts/1.0.0/maastokartta/default/WGS84_Pseudo-Mercator/{z}/{y}/{x}.png?api-key=(din egen API-nyckel från MML:s OmaTili-sida)

Övriga värden i formuläret behövs sällan, och om de behövs hittas informationen oftast i rutserverns anvisningar. Två nyttiga är ändå "Max zoom" (hur långt kartan får zoomas, standardvärdet 20 är oftast bra) och "Max nativ zoom" (den mest detaljerade zoomnivå som rutservern faktiskt producerar, typiskt 12-18; mer detaljerade nivåer skalar appen programmatiskt).

Trailmap-appens "Egna kartor"

Namnet "rutserver" kommer av att kartlagren produceras av små bildbitar ("kartrutor"), antingen 256x256 eller 512x512 pixlar, som laddas till kartvyn i takt med att användaren flyttar kartan. Den enhetliga karta du ser på skärmen består alltså av dessa bitar som fogas sömlöst till varandra. Att definiera egna kartor kräver att du sätter dig in lite i hur rutservrar fungerar - hjälp får du av Trailmap-gemenskapen om det känns svårt.

Kartor till Garmin

Utöver Trailmap-appen kan vissa kartlager också laddas ner till en del av Garmins sportklockor och cykeldatorer. Mer information om dem finns i den här artikeln.