Är Trailmaps kartor och ruttplanering ett viktigt verktyg för dig på turer och utflykter i naturen? Ligger Trailmaps mission "att inspirera människor ut i naturen och röra på sig" nära ditt hjärta också? Om du vill stödja Trailmaps utveckling så finns här konkretion och bakgrund i det här inlägget.

För Trailmaps utveckling finns två kritiskt viktiga faktorer: 1) OpenStreetMap-kartläggningen och 2) Trailmaps Plus-prenumeranter.

OpenStreetMap-kartläggningen (OSM) är grunden för att Trailmaps viktigaste kartor och ruttautomat fungerar bra och så brett som möjligt i olika delar av Finland. OSM-kartläggningen stöder brett alla appar som använder OSM, inte bara Trailmap, och därför är att stödja kartläggningen en möjlighet att påverka friluftsmänniskor och utövare av utomhusmotion riktigt brett.

Tack vare de senaste 10 årens OSM-stigkartläggning är läget i Finland redan rätt bra; särskilt i kartläggningen OCH klassificeringen av stigar för mountainbike är vi redan nästan Europamästare (i Finland är över 24000 km stigar kartlagda, före oss bara Italien där det finns över 30000 km). Men det finns ännu gott om möjligheter att förbättra kartan, både i fråga om stigar och mindre vägar, särskilt skogsbilvägar.

Vem som helst kan bidra till OSM-kartan: det kräver en timme eller två av att läsa anvisningar och öva, sedan kan man mycket väl i små tag, några minuters kartläggning efter turen, förbättra kartan. Läs det här för att komma igång: Anvisningar för kartläggning.

Den andra kritiska faktorn är Trailmaps Plus-prenumeranter, alltså de aktiva användare av appen som betalar för att använda appen. De här användarna möjliggör att Trailmaps verksamhet fortsätter och utvecklas, både för dem själva och för de användare som inte betalar för att använda Trailmap. Det här delområdet är först i början av sin resa, bakgrund kan du läsa mer om i ett tidigare blogginlägg.

Att teckna en Plus-prenumeration är det direktaste och viktigaste stödet till Trailmap. Värdefullt är därtill "indirekt" stöd: att hjälpa nya användare att hitta OSM-stigkartan och Trailmap, att stödja nuvarande användare i att använda appen och att ge respons till appens utveckling.

Nedan lite djupare bakgrund till ämnet, alltså Trailmaps så kallade freemium-modell.

Avgiftsbelagd eller avgiftsfri?

Frågan "avgiftsfri eller avgiftsbelagd" är inte alltid lätt att förstå när det gäller digitala tjänster och appar, så låt oss öppna upp den lite först:

Om du besöker ett trevligt kafé i centrum, köper kaffe och tillbringar tid på kaféet, så undrar du inte varför man måste betala för det. Få undrar heller varför kaffet kostar flera euro, även om kranvatten och kaffebönor omöjligt kan kosta så mycket. Det är självklart att kaféföretagaren inte kan driva verksamheten om kundernas betalningar inte täcker bland annat hyra, personalkostnader, materialkostnader osv.

Många av internets tjänster och appbutikens appar är "avgiftsfria", och därmed är största delen av användarna vana vid en annan norm än i fallet med kaféet ovan: att betala har blivit ett "undantag" i den digitala världen. På internet gäller dock på tjänsteproducentens sida samma lagbundenheter som för kaféet: hyror (molntjänster och verktyg) och personalkostnader (arbetstimmar) måste man på något sätt kunna täcka, annars fortsätter inte verksamheten, för att inte tala om att utvecklas.

Verksamhet i liten skala går förstås att erbjuda avgiftsfritt, t.ex. sådana hobbyprojekt där arbetsmängden och kostnaderna är tillräckligt små för utvecklaren att bära ensam – åtminstone så länge tills den största entusiasmen falnar, och i och med det slocknar många sådana här projekt. Projekt med öppen källkod är en annan modell som lämpar sig för vissa typer av projekt.

"Avgiftsfri" långsiktig verksamhet på internet bygger vanligtvis på följande modeller:

• Affärsmodellen bygger på reklam, det vill säga att sälja användarens uppmärksamhet till annonsörer och att samla in exakt information om användaren, så att riktad reklam är möjlig (bara riktad reklam ger ordentlig avkastning)
• Affärsmodellen kan också bygga på någon annan modell där någon annan part än användaren betalar, t.ex. på marknadsplatser som Amazon betalar varans säljare en kommission till marknadsplatsen, eller så går det att paketera och sälja vidare data som användarna producerat, t.ex. Strava fungerar delvis så.
• Den så kallade Freemium-modellen, som även nya Trailmap använder, erbjuder tjänsten både avgiftsfritt och avgiftsbelagt – vi behandlar den här lite noggrannare nedan

För Trailmaps del har man valt en linje där man inte grumlar användarens upplevelse och användargränssnitt med reklam, och inte heller samlar in någon data från användarna för att sälja vidare. Så återstår som alternativ att finansiera verksamheten med användarnas betalningar för tjänsten.

Freemium-modellen passar särskilt bra för Trailmap, eftersom den möjliggör två saker samtidigt: att erbjuda tjänsten (avgiftsfritt) till en stor skara användare och att finansiera tjänsten. Så kan man förverkliga Trailmaps mission och samtidigt säkerställa verksamhetens kontinuitet med hjälp av finansieringen.

Freemium-modellen – hur den fungerar

Freemium-modellen är en av de vanligaste modellerna i avgiftsbelagda tjänster, dock finns det väldigt många olika variationer av den. Grundtanken är enkel:

• Avgiftsfri användning ("free") är möjlig upp till en viss gräns: funktioner, användningsmängd, provperiod e.dyl.
• Att använda den fulla tjänsten ("premium") är avgiftsbelagt

Freemium-modellens två sidor

Avgiftsfri användning fungerar som ett marknadsföringsverktyg: den för användare till appen, användarna har lätt att ta appen i bruk och prova vilken nytta de har av den. För en del är nyttan så betydande att de börjar betala för tjänsten. Det väsentliga är att förstå två saker:

• Avgiftsfri användning fungerar bara om ett tillräckligt antal användare tecknar en avgiftsbelagd prenumeration. Avgiftsfri användning behandlas i freemium-modellen som en "marknadsföringskostnad", det vill säga i stället för betald reklam används samma pengar till att erbjuda avgiftsfri användning.
• I fråga om avgiftsbelagd användning är det väsentligt att en tillräcklig andel av användarna betalar (typiskt 5 % – 25 % beroende på marknadens storlek) och att mängden nytta ("värde") som användarna får kopplas till att betala för tjänsten. Alltså den bärande tanken är inte att "vissa funktioner kostar", utan att användarens nytta och utvecklarens nytta skulle gå hand i hand. På vilka grunder (funktioner, användningsmängd e.dyl.) betalningen sedan bestäms är appspecifikt och ett fungerande sätt måste ofta hittas genom att prova (eftersom det värde användarna får tyvärr inte går att mäta direkt och binda betalningen till).

Trailmaps freemium-modell

Den avgiftsbelagda delen av Trailmaps freemium-modell, alltså "Plus-prenumerationen", bygger för närvarande på funktioner: egna rutter, spår, kartor får man tillgång till utan begränsningar genom att teckna en prenumeration. I fortsättningen kräver också en del av mobilappens och kartrutornas funktioner en prenumeration.

Plus-prenumeranter har börjat samlas nu i och med sommarsäsongen och därmed har också erfarenheter av modellen börjat ackumuleras. Tack till alla prenumeranter – ert stöd är viktigt, både direkt för att täcka kostnaderna och också för att stärka förtroendet för att man är på rätt spår i utvecklingen av appen, och att de långa dagarna vid svarven inte har gått till spillo!

Prenumeranternas andel av alla användare är ännu mycket låg, uppskattningsvis drygt en procentenhet (1-2 %), men kan mycket väl vara under 1 % också (användarnas totalantal är inte helt lätt att mäta i och med GDPR osv. lagar). Att uppnå ett stabilt läge, alltså balans mellan kostnader och intäkter, kräver därför ännu betydande utveckling, både i alla användares antal och i prenumeranternas procentuella andel.

Användarantalet växer så småningom och där kan de nuvarande användarna vara till hjälp; nedan i följande avsnitt några möjliga sätt. I Finland är marknadens storlek dock begränsad för en app av det här slaget, så därför är det också nödvändigt att få prenumeranternas andel av alla användare att växa. Som tur är utgångsläget i fråga om prenumeranternas andel rätt lågt, så även en mindre kvantitativ tillväxt ger en större procentuell tillväxt.

För närvarande funderas det på att hitta sätt att få antalet Plus-prenumeranter att växa – helst på ett sådant sätt att samtidigt som fler aktiva användare (som drar betydande nytta av appen) tecknar en prenumeration, så skulle ändringarna för dem som sällan använder appen, användarna av den avgiftsfria versionen, vara små.

I Plus-paketets årsprenumeration är månadsavgiften 3 € – alltså en summa som motsvarar t.ex. en bulle som äts på turen eller en fjärdedel av en normal Kotipizza – så mycket värde måste appen alltså åtminstone kunna producera för en aktiv användare. Jag skulle tro att det är möjligt att lyckas med det målet när vi talar om appens aktivaste användare.

Andra sätt att stödja Trailmap

Här listat andra sätt att stödja Trailmap:

• Genom att marknadsföra Trailmap till andra användare, t.ex. på sociala medier. Det finns många som rör sig i naturen som inte har hört om OSM-stigkartan, och inte om Trailmap. Genom att berätta för dem att det finns något bättre än MML:s terrängkarta gör du både dem, OSM-stigkartläggarna och Trailmap en tjänst.
• Att stödja andra användare i Facebooks olika grupper inklusive "Trailmap Suomi" med tips och svar på frågor kring Trailmap. Det hjälper användarna att få mer nytta av appen.
• Att skicka respons och idéer direkt till mig på support@trailmap.fi eller till gruppen "Trailmap Suomi". Likaså lönar det sig att genast skicka e-post om eventuella felsituationer. Allt detta hjälper appens utveckling.