STÖD
kartläggning
OSM id-editori jolla muokataan karttaa
Kartmaterialet i de Trailmap-kartor som bäst lämpar sig för att hitta stigar och navigera på dem (t.ex. "MTB-kartan") härstammar från OpenStreetMap-gemenskapskartans (OSM) databas, som har "ritats" (=kartlagts) av entusiaster som talkoarbete. Även om en karta som uppstått som "talkoarbete" inte låter särskilt seriös, har OSM blivit så heltäckande och exakt att den har spridit sig mycket brett till olika tjänster på nätet, och om den i gatukartor har Google Maps som en stark direkt konkurrent, så har den i stigkartor inte en enda seriös global konkurrent. I Finland är alternativet MML:s terrängkartor, men de stigar som ritats på dem är i de flesta områden både föråldrade och täcker stignätet dåligt jämfört med OSM:s stigar (exempel på skillnaderna i den här texten).
OSM-databasen är öppen och lika tillgänglig för alla, såväl för kommersiella tjänster som Strava, Garmin, Suunto eller Komoot som för avgiftsfria tjänster i stil med Trailmap. Detta är en betydande fördel jämfört med vissa andra tjänster som bygger på gemenskap; t.ex. stigkartan Trailforks, som är populär också i Sverige, bygger på stigar som användarna kartlagt som talkoarbete, men Trailforks databas är bara tillgänglig för den tjänsten och det arbete användarna gjort därmed bara utnyttjbart för företaget Trailforks.
I OSM-gemenskapen finns många mycket produktiva entusiaster som länge satt sig in i kartläggningens hemligheter, och som frukt av deras arbete har vägnätet, vattendragen, byggnaderna osv., kartans "stomelement", fåtts heltäckande på kartan. Kartan är dock ännu inte färdig och det finns behov av att hitta nya kartläggare som kompletterar kartan särskilt när det gäller mindre detaljer, som stigar.
Varje enskilt omsorgsfullt gjort tillägg eller precisering på kartan är värdefullt. Många bäckar små blir en stor å. På så sätt behöver man inte fundera på att bli kartläggare som en stor fråga och ett åtagande som kräver mycket tid för att vara till nytta. I praktiken är det som krävs ungefär en till två timmars sejour i början för att komma in i kartläggningens grunder, och därefter går det på några minuter att lägga till nya stigar eller precisera uppgifterna om redan existerande stigar, till och med gjort direkt efter turen.
I videon nedan finns ett exempel på hur ett GPX-spår som öppnats från Strava från en tidigare körd tur används som hjälp när en ny stig läggs till i OSM, och utfört i normal takt tar det knappt ett par minuter. Ett mycket litet besvär gjort direkt efter turen när de körda stigarnas tekniska svårighet ännu är i färskt minne. Själv har jag tagit för vana att direkt efter turen kolla om det blev körda stigar som ännu saknas eller är oklassificerade i OSM, om jag har ens den minsta misstanke om att det kunde vara så.
Att lägga till en ny stig via Trailmap-tjänsten med OSM:s iD-editor
OSM är en omfattande helhet och dess allmänna dokumentation och anvisningar hör inte till de allra enklaste. För stigkartläggning behöver man dock bara studera en liten del av kartläggningen och OSM. Den här texten och de anvisningar som bifogats den siktar uttryckligen på att täcka det kunnande som behövs för stigkartläggning, så undviker man behovet för en ny kartläggare att dyka djupt ner i OSM-wikins djup.
OpenStreetMaps grundbegrepp
OSM är, lite förenklat, en omfattande databas där alla kartelement som syns på OSM-baserade kartor har beskrivits. OSM-baserade kartor kan se mycket olika ut, t.ex. OSM-standardkartan som är standard på webbplatsen openstreetmap.org och Trailmaps "MTB-karta" ser mycket olika ut. Båda bygger dock på samma material i OSM-databasen, men använder olika kartstil. Kartstilen beskriver vilka av databasens kartelement som visas på kartan och hur de ritas ut på kartan. MTB-kartans särskilda drag är att framhäva stigar och visa deras tekniska svårighet (=körbarhet med mountainbike) med åskådliga färger.
OSM-databasens kartelement är punkter (node), linjer (way) och områden (way som bildar en sluten slinga). För varje element kan man sätta beskrivande taggar (tag), av vilka det typiskt finns några obligatoriska, några mycket nyttiga och sedan oändligt många valfria. Med hjälp av dessa taggar kan man definiera t.ex. att en linje som ritats på kartan är en cykelväg vars yta är asfalt och bredd 3 meter, eller så kan man med andra taggar till exempel definiera att det gäller en 1,5 meter bred stig vars svårighetsgrad för mountainbike är mycket lätt, dvs. att man smidigt kan köra den även med en cyclocross-cykel med smalare däck.
I praktiken görs tillägget av en ny stig i OSM-databasen så att den nya stigen ritas med någon av OSM:s alternativa karteditorer, som påminner om ett ritprogram. Den enklaste av dessa är OSM:s iD-editor som är standardalternativet. Som stöd för ritandet används oftast ett GPS-spår (i GPX-filformat) inspelat från en eller flera tidigare turer. Med hjälp av GPS-spåret får man stigen ritad på rätt ställe på kartan. Utöver ritandet beskrivs stigens egenskaper m.m. med taggar. Till sist sparas den nya stigen och ungefär ett dygn senare dyker den nya stigen upp på Trailmaps kartor för alla att se.
Varför syns inte stigen jag just ritat i Trailmap?
Trailmap hämtar nattetid en ny OSM-databas där alla OSM-databasändringar som gjorts före kl. 21 föregående dag finns med, och ritar på morgonen utifrån den en ny karta som erbjuds i tjänsten senast ca kl. 7:30. Den nya stigen syns nog sedan (om inte webbläsarens cache-problem hinner nypa till).
Om alltså den nya stigen du ritat inte syns ens följande dag kan orsaken vara webbläsarens cache. Den kan man tillfälligt stänga av, t.ex. i Chrome Menu --> View --> Developer --> Developer Tools och i listan högst upp som öppnas i webbläsarfönstrets högra kant Network --> Disable cache. Sedan är det bara att zooma in och ut på kartan i lugn takt några gånger fram och tillbaka, vilket vanligen får webbläsaren att visa den nya stigen.
Ett annat sätt att lösa cache-problemet är att använda två olika webbläsare: bläddra först t.ex. med Firefox eller Safari i området där den nya stigen finns. Om stigen inte syns, granska efter en halv minuts väntan samma område med en annan webbläsare, t.ex. Chrome. Den här lösningen fungerar oftast eftersom Trailmap-servern hinner uppdatera de nya s.k. kartrutorna mellan den första granskningen, och de är sedan tillgängliga i den andra webbläsaren — och i den andra webbläsarens cache borde det inte heller finnas gamla kartrutor om man inte har granskat området i fråga med den under det senaste dygnet.
Detaljerade anvisningar för att komma igång
Följande text är en fortsättning på den ovanstående och ger steg-för-steg-anvisningar om hur man kommer igång med kartläggningen och vad man ska beakta i kartläggningen, läs här >.
När man väl har kommit igång behöver man i fortsättningen mest en minneslista över hur stigar beskrivs ("taggar") i OSM-databasen; anvisningar om det i tabellform här >.
Ur terränglöparnas synvinkel ser stigarna lite annorlunda ut än ur mountainbikecyklisternas, mer om skillnaderna här >.